Min lön – din lön – våra löner?

Nu sätts våra löner! Våra löner? För så vitt jag vet har jag bara ansvar för en lön, min egen.

Och vem sätter ”våra” löner?

Rubriken, på en artikel i dagens DN provocerar mig gränslöst! Artikeln handlar om Vårdförbundet, och om avtalsrörelsen som drar igång, där lönerna för Sveriges arbetande befolkning ska göras upp. Långt ifrån arbetsplatser, chefer och medarbetare.

För en dryg månad sedan debatterade jag med Sture Nord, ordförande för TCO, där Vårdförbundet ingår. Han försökte få mig, och övriga som lyssnade på debatten, att svälja sin uppfattning om att det inte alls är så att lönerna görs upp av centrala parter, utan att alla tjänstemän har en fullt ut individuell lönesättning.

En lögn, eller kanske bara ett sätt att frisera sanningen, för att få TCO-förbunden att framstå som moderna fackförbund där man insett att lön, det är en fråga mellan individen och arbetsgivaren. Och att ”våra löner” ska sättas i en dialog mellan varje individ och varje arbetsgivare, en dialog där individens prestation och bidrag sätts i relation till verksamhetens mål. Inte i ett förhandlingsrum i Stockholm!

Det är nämligen en väsensskillnad i att förfoga över fördelningen  av en förutbestämd pott, där utrymmet efter diverse centrala och lokala satsningar bara är ett par hundralappar. Där lönesamtalen handlar om någon slags rättvisa och individens prestation inte sätts i förhållande till företagets mål, utan i förhållande till alla andra på arbetsplatsen.

Tro mig, jag har själv som chef suttit i den situationen åtskilliga gånger, och med förtvivlan sett mina möjligheter att belöna duktiga medarbetare försvinna efter fackens och arbetsgivarens fördelningstänk.

Det är hög tid att förändra förhållningssättet till lön. Låt årets omoderna centrala avtalsrörelse bli den sista!

2 Kommentarer
  1. FTF- Lars
    FTF- Lars says:

    Det är uppenbart att dagens chefer varken kan eller vill veta hur en avtalsrörelse går till. Att centrala förhandlingar kommer fram till ett minimum ser jag inget ont i men att arbetsgivaren ser detta som ett Max är inte avtalsrörelsens fel! För om du Annika vill dela ut mer till dina medarbetare är det inte avtalet som sätter stopp utan din arbetsgivare. De måste ju inte stanna vid den siffran som avtalet sätter som minimum.

    Svara
  2. Annika Elias
    Annika Elias says:

    Hej Lars,
    du har helt rätt i att en arbetsgivare naturligtvis kan välja att betala mer än det avtalet stipulerar. Många gör det också, annars hade vi inte haft någon löneglidning.

    Ansvaret för att det ålderdomliga systemet med centrala löneavtal vidmakthålls är lika mycket arbetsgivarorganisationernas. De låser in företagen i ett pott-tänkande som gör att de inte fullt ut vill- eller vågar – fundera över vilket löneutrymme som skapats i just deras företag och hur de vill se på kopplingen mellan medarbetarnas prestation och företagets mål.
    På så sätt är alla förlorare: företagen som inte får maximalt motiverade medarbetare och individen som inte får en förutsättningslös återkoppling på sin arbetsinsats.

    Svara

Vad tycker du?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *