Bilden av chefen behöver breddas

Ska vi nå Ledarnas vision om att alla har en bra chef behöver chefer rekryteras, behållas och utvecklas utifrån kompetens, meriter och potential. Ska vi hitta de bästa cheferna behöver vi börja leta i hela befolkningen och dra nytta av mångfalden som finns i samhället. Därför behöver bilden av chefen breddas.

Idag, den 1:a mars, markerar FN den internationella dagen mot diskriminering. Syftet är att synliggöra förekomsten av diskriminering, vilket utgör en central del i arbetet mot att bekämpa diskriminering och främja allas lika rättigheter och möjligheter.

Diskriminering i arbetslivet är en viktig fråga, inte bara för att det är ett lagbrott utan också för de konsekvenser det medför för individer, verksamheter och samhället i stort. Att personer väljs bort från chefskarriärer på osakliga grunder är slöseri med resurser. Vare sig näringslivet, den offentliga eller idéburna sektorn har råd att missa den kompetens som finns i stora delar av befolkningen. Och det utanförskap och den ojämlikhet som diskriminering skapar är ett stort samhällsproblem vars konsekvenser vi ser i medierapporteringen dagligen.

Diskrimineringsobudsmannen (DO) publicerade nyligen sin rapport Rekrytera utan att diskriminera som bygger på forskning om diskriminering i samband med rekrytering på den nordiska arbetsmarknaden. Det är inte förvånande att forskningen visar att riskerna för att utsättas för diskriminering är särskilt stora i samband med just rekrytering där människor blir bortvalda på ett sätt som kan vara diskriminerade redan innan de blivit kallade till en intervju. Det gäller framförallt personer med arabiskklingande namn som trots likvärdiga meriter i regel blir kallade till intervjuer i mindre utsträckning än andra sökanden. Forskningen visar dessutom att arbetsgivare är mindre benägna att anställa personer med funktionsnedsättning och att andelen positiva svar på jobbansökningar minskar med stigande ålder, med början redan från 40 års ålder.

DO:s rapport är bara en av många rapporter som understryker den alarmerande situationen kring hur diskriminerande strukturer än idag vidmakthålls vid rekrytering. I en annan rapport, från stiftelsen Allbright, har inflytelserika rekryteringsfirmors arbete kring tillsättningen av ledande chefspositioner granskats. Rapporten Rekryteringsbolagen – näringslivets grindvakter, som har fått omfattande spridning, visar på förekomsten av ojämlika rekryteringar även hos rekryteringsfirmorna. Den visar bland annat på att kvinnor, personer med utländsk bakgrund och äldre aktivt väljs bort. I många fall är rekryteringsfirmorna till och med sämre på att tillsätta kvinnor på vd posterna jämfört med bolagen själva.

Det här problemet är inte en nyhet, utan snarare en långvarig utmaning som har pågått alldeles för länge. Okunskap, fördomar och bristfälliga rekryteringsprocesser gör att vi helt enkelt slarvar bort människors kompetens.

Samtidigt som personer systematiskt väljs bort vid rekryteringar så har kompetensförsörjning blivit en av de största utmaningarna i såväl privat som offentlig sektor. Att inte ta tillvara på den outnyttjade potentialen som finns i vårt land är ett resursslöseri. Kompetensförsörjningen har blivit en ödesfråga som behöver lösas med gemensamma krafter om vi ska klara omställningen till ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle. Här har alla arbetsgivare en roll att spela och det är här ett modigt ledarskap kommer in.

Chefer innehar ansvarsfulla och strategiskt viktiga roller som sträcker sig bortom den egna verksamheten. Ökad mångfald bland chefer kan vara avgörande för att minska diskriminering på alla nivåer i organisationen och genom ett aktivt arbete med inkludering och jämlikhet skapas inte bara en riktning för hela organisationen, utan också samhället i stort.

Ledarskapet utgör därmed en central kraft för hållbar utveckling och en motkraft mot diskriminering.

 

Chefer vinner ingen match utan träning

I veckan släppte Ledarna rapporten Leda i kris – chefers beredskap. Undersökningen, som ligger till grund för rapporten, genomförde vi mot bakgrund av den oroliga och oförutsägbara tid vi leder i och där risken för att samhället ska drabbas av någon form av kristillstånd är större än på mycket, mycket länge.

Även då en kris inträffar är det chefer som är ytterst ansvariga för sin verksamhet och sitt team. Vi ville därför undersöka hur det står till med beredskapen inför en kris både hos cheferna själva och i deras organisationer. Det visar sig att det finns en stor förbättringspotential för en ökad krisberedskap, även om chefer i offentlig sektor och deras organisation tenderar att ha en högre grad av beredskap än genomsnittet.

Jag har under många år arbetat för att chefer ska ha goda organisatoriska förutsättningar för att kunna hantera alla delar av sitt chefsuppdrag. Mot den bakgrunden är ett par resultat särskilt anmärkningsvärda, nämligen att endast 13 procent av cheferna har övat på krisledarskap i sin nuvarande organisation och att hela sju av tio saknar utbildning i krisledarskap.

Tänk dig en motsvarande situation med ett fotbollslag inför en match. En liten andel av spelarna har koll på reglerna, men de har inte tränat något inför matchen. När matchen redan är igång är det för sent att prata strategier, träna olika spelupplägg eller att analysera lagets styrkor och svagheter.  Hur det än går blir det nog rätt svårt att vinna matchen.

I samband med att vi släppte rapporten sände vi också ett webbinarium som du nu kan se i efterhand. Flera av gästerna här påtalar också vikten av just träning i krisledarskap. Det är före en kris, när vi är rationella och klartänkta, som vi kan testa hur vi reagerar och agerar i olika situationer och planera för hur vi ska göra om krisen slår till. Det är helt enkelt inte schysst att vare sig slänga in otränade spelare i en match eller att utgå ifrån att chefer har krisledarskap i sina gener som de plockar fram när krisen slår till.

Det förvånar mig att så få arbetsgivare skapar tillfällen och ger chefer utrymme för att öka sin förmåga och kunskap inom krisledarskap. Jag hoppas att vi med vår rapport ökar medvetenheten hos både chefer och deras arbetsgivare om att behovet av ökad krisberedskap är här och nu.

Hur ser din beredskap ut för att leda i kris i din roll som chef?

 

 

 

För frihet och fred

Ledarna har precis blivit medlem i Folk och Försvar, en förening som grundades 1940, då med målet att “bygga en bro mellan samhället och försvaret”. Idag utgör det en plattform, som i allmänhetens ögon kanske mest är känd för sin rikskonferens i Sälen, för utbyte i dessa frågor mellan bland annat fackförbund, arbetsgivarorganisationer, frivilliga försvarsorganisationer, politiska ungdomsförbund och andra idéburna organisationer.

Vår närmaste omvärld har gått in i en ny och kallare tid. Vi ser krig i vårt närområde. Vi har en höjd hotnivå för terrorattacker i Sverige. Vi ser nästan dagligen attacker på IT-system från Ryssland och andra länder vars regimer inte accepterar vårt fria demokratiska samhälle. Vi ser auktoritära ledare förändra demokratiska länder. Vi hör myndigheter och politiker varna för att det kan bli krig i Sverige. Vi är nära ett fullvärdigt medlemskap i NATO.

Vad är kontentan av detta? Vi får inte vara naiva och tro att vi kan låta bli att förbereda oss. Samtidigt behöver vi tänka på hur vi uttrycker oss, för att undvika att människor får panik och mår dåligt. Det är en hårfin balansgång som inte är lätt. Här krävs ett tydligt och kommunikativt ledarskap.

När terrorhotsnivån höjdes sa Säkerhetspolischefen Charlotte von Essen ”att man ska leva som vanligt men vara uppmärksam och medveten om den information myndigheter kommunicerar”. Ett budskap som visar på allvaret i situationen och vad allmänheten behöver tänka på, men som samtidigt belyser att vi inte kan sätta våra liv på paus. Om vi gör det så har vi redan förlorat. Då har de som inte vill oss väl vunnit innan de ens gjort något. Det kan vi aldrig acceptera.

Vi ser att ett medlemskap i Folk och Försvar ger en ingång till att bidra i samtalet om vår frihet och vår fred. Chefer inom så väl privat som offentlig sektor har strategiskt viktiga roller i händelse av kris. De har det yttersta ansvaret för verksamheten även i en krissituation och är helt centrala aktörer för att bygga ett starkt totalförsvar. Chefer behöver egen kompetensutveckling i krisledarskap och förutsättningar för att planera för en situation där delar av personalen eller till och med de själva, om det värsta inträffar, blir inkallade att försvara vårt land, vår frihet. I vardagen behöver de nu även möta den oro som kan finnas bland medarbetarna.

Vi behöver vara vakna på vad som händer runt om oss. Vi behöver förbereda oss och fortsätta uppbyggnaden av ett starkt totalförsvar där du och jag bidrar. Men vi får inte låta fientligt inställda aktörer vinna. Nu ser vi fram emot att vara med och bidra till dialogen om hur vi skapar ett robust samhälle byggt på gott ledarskap.

Tips! Missa inte att vi imorgon, tisdag, släpper rapporten Att leda i kris – chefers beredskap.

 

Vi behöver försvara demokratin

2024 är ett unikt år. Mer än hälften av jordens befolkning lever i länder som kommer att genomföra nationella val. Aldrig tidigare har så många människor kunnat rösta under ett och samma år. På ytan är det en seger för demokratin, men vid en närmare betraktelse är det snarare en kamp om demokratin vi står inför. USA ser ut att gå mot ett presidentval med en kandidat som öppet vill driva på nedmonteringen av landets demokratiska system. En kandidat som vägrade erkänna sin valförlust och som öppet ljuger om valfusk.

Samtidigt förbereder Ryssland för ett riggat val där Putin ska väljas om, där allt annat är otänkbart. I skuggan av detta val kämpar Ukraina för sin självständighet. Runt om i världen ökar alltså framväxten av starka auktoritära och populistiska krafter som deltar i nationella val, men som i sin politik står långt ifrån de grundläggande demokratiska värderingarna, samtidigt som det internationella samarbetet sätts på prov med fler krig, pandemier och naturkatastrofer.

Antingen så fastnar vi i denna dystra bild eller så ser vi den som en uppfordrande bild till oss alla  att stå upp för demokratins grundvärderingar. Ibland tar vi demokratin så given som vattnet i kranen, men så är det inte. Demokrati startar hos var och en av oss. Hur vi pratar och agerar är ett avgörande bidrag till om demokratin stärks eller försvagas. Vi behöver tala om individens frihet att tänka och tro vad den vill, om det grundläggande med allmänna, fri och transparenta val, en fungerande maktfördelning mellan olika intressen och en rättssäkerhet där alla är lika inför lagen.

Vi lever i oroliga tider med djupt oroande kriser i vårt närområde. I kristider är det oerhört viktigt att de demokratiska institutionerna står rustade och kan skapa legitimitet för nödvändiga beslut som påverkar medborgarna. Tilliten måste byggas innan krisen kommer. Det politiska ledarskapet måste tillsammans med samhällets olika delar, allt från näringsliv till idéburna organisationer, skapa mötesplatser och en fungerande dialog.

Vi vet att demokratin ständigt behöver utvecklas för att kunna möta samtidens utmaningar. Klimatkrisen visar på behovet av demokratiska beslut på en internationell nivå. I en värld som är så sammankopplad så är de globala utmaningarna något som vi måste möta gemensamt. I den utvecklingen, när besluten hamnar långt ifrån den enskilda individen, behöver vi  motverka risken för demokratiskt underskott. Det gör vi genom en utökad medborgardialog och en ständig påminnelse om att beslut behöver fattas på en nivå som ligger så nära medborgarna som möjligt.

Ledarna har en lång demokratisk tradition som startade 1905 då 27 verkmästare i Norrköping slöt sig samman och bildade Norrköpings Verkmästarförening. De identifierade sin unika position mellan arbetare och ägare i sin roll som arbetsledare och såg ett behov av att organisera sig och i sann demokratisk anda driva sina frågor. Ledarna som förbund har arbetat så i snart 120 år och vår samtid understryker vikten av att fortsätta arbeta på detta sätt.

I veckan samlas ledamöter i olika valberedningar inom Ledarna till valberedningsutbildning. En valberedning, oavsett var den finns, har stor makt att påverka sammansättningen i olika organ. Här finns möjligheten att skapa en bredd och mångfald i representationen, möjligheten att skapa identifikation och delaktighet. Om vi jobbar medvetet med detta skapar vi goda förutsättningar för en levande demokrati som bygger inkluderande och livskraftiga företag, verksamheter och samhällen.

Låt oss inte fastna i de mörka auktoritära och diktatoriska molnens skugga utan stå upp för alla människors lika värde och demokratins grundläggande principer för att skapa ett rättvist och jämlikt samhälle. Tillsammans har vi ett ansvar.

Många tror att de kan göra ditt jobb som chef lika bra eller bättre!

Jag hoppas att du har haft en skön och vilsam ledighet under helgerna och laddat dina batterier för ett nytt verksamhetsår. Jag vet att det kan vara krävande att vara chef, men också väldigt roligt och utvecklande.

Vad alla inte vet är vilken enorm bredd chefsyrket innebär. Chefer hanterar uppgifter som inrymmer förmågor och kunskap inom arbetsrätt, arbetsmiljö, ekonomi, verksamhetsplanering, AI, samtalsmetodik, schemaläggning, rehabilitering, lönesättning, konflikthantering, mötesledning, rekrytering, avveckling, utveckling, hållbarhet, missbruk, förändringsledning, coachning, kompetensförsörjning, introduktion… Ja, listan kan göras väldigt, väldigt lång.

Trots detta visar det sig att två av tre män tror sig klara chefens jobb lika bra eller bättre. Andelen bland kvinnor är lägre, 45 procent. Detta enligt Manpower Work Life undersökning. Det är inte särskilt förvånande att det finns en tydlig koppling till hur nöjd man är med sin nuvarande chef och sina arbetsuppgifter. Bland de som är nöjda med sitt jobb är det betydligt färre som säger att de skulle klara chefens jobb bättre än chefen själv.

Det finns helt säkert medarbetare som har förutsättningar för att bli bra chefer och ledare. Det hoppas jag, eftersom vi behöver nya chefer som tar över efter de som går i pension eller slutar av andra skäl. Men jag tror att många lever i okunskap om vad chefsjobbet faktiskt innebär. Utifrån sett väljer många att betrakta chefer som de som har en högre lön, ett större inflytande och mest sitter i möten; men många förstår inte vad yrket innebär i praktiken.

För att citera Mats Alvesson m.fl. från boken När ledarskapet krackelerar: ”Chefsarbete kännetecknas av hektiskt tempo, akut problemlösning, komplexitet, variationsrikedom, reaktivitet och en allmän fragmentarisk tillvaro – tämligen långt från synen på det harmoniska och välfungerande ledarskapet om att leda andra.”

Hur många av dina medarbetare tror du är redo att ta på sig en chefsroll?

 

 

 

 

 

Chefsåret 2023

Tidningen Chef avslutade utgivningsåret 2023 med 100 tips från chefer om motivation. Naturligtvis ingen slump för en redaktion med känselspröt för vad som rör sig bland chefer. Nu om någonsin behöver vi peppa varandra i en fond av lågkonjunktur, gängkriminalitet, orolig omvärld med krig i Europa och mellanöstern och en pågående klimatkris. Ett gott ledarskap behövs mer än någonsin. Det finns mycket att ta med sig från 2023 som ger hopp trots allt.

Rapporten Ungdomfokus 2023, som görs av Rasmussen Analys, visade att 80 % av de tillfrågade ungdomarna kan tänka sig att bli chefer. Den unga generation vill ta ansvar och vara med och påverka utvecklingen.

Sverok, som jobbar för en starkare spelkultur, visade i rapporten Digitalt ledarskap hur gamingkulturen kan skapa medvetna inkluderande ledare för framtiden.

Den unga generationen oroas av klimatutmaningarna. Med rätta, men vi måste också se att väldigt mycket sker i positiv riktning. Ledarnas Hållbarhetsbarometer för 2023 visar att allt fler chefer arbetar med omställningen till ett hållbart samhälle. Det finns en stark förändringskraft i svenskt näringsliv att bli världsledande i den gröna omställningen. Vi behöver tillsammans lyfta alla goda exempel samtidigt som vi inte ska blunda för målkonflikterna.

Den stora snackisen 2023 har varit och är AI. AI är både ett hot och en möjlighet. Ett förhållningssätt förmedlat av Arash Gilan  författare, föreläsare, vd på Viva Media på Chefdagen ingav mig hopp. ”Det handlar om att gå tillbaka till vad du själv tror på. Ens syn på teknologi är oftast en spegling av ens livsfilosofi. Mekanisk eller humanistisk. Om man är humanist och tror att människor har en själ, så ser man inte teknologi som ett hot, utan som ett medel för att skapa bättre arbetsplatser och bättre ledarskap.”

Förändringstrycket på svensk arbetsmarknad är stort och det kommer inte minska. Anställningstryggheten ligger inte i jobben som försvinner utan vara anställningsbar för jobben som kommer. Det var den analysen som låg till grund för trygghetsöverenskommelsen mellan PTK, Svenskt Näringsliv och LO.  Det är då väldigt glädjande att många inte minst chefer vill använda sig av möjligheten att studera via Trygghetsöverenskommelsens omställningsstudiestöd. Samtidigt måste vi parter trycka på för att ansökningshanteringen på CSN måste gå mycket enklare och snabbare.

Det här året har vi fått en välbehövlig diskussion om kollektivavtalens roll på en föränderlig arbetsmarknad. Vi behöver föra en konstruktiv dialog med nya kreativa bolag om hur vi skapar moderna kollektivavtal där vi värnar tryggheten för individen samtidigt som vi  möter behovet av flexibilitet. Och vi behöver ta död på myter om att kollektivavtal är en våt filt som hämmar utveckling. Ett av de största värdena med den svenska partsmodellen är en fredlig arbetsmarknad som bygger på dialog, förhandling och en hög grad av tillit mellan parterna. Detta är starkt bidragande till Sveriges konkurrenskraft.

Ledarnas jämställdhetsbarometer visade 2023 att 73 % av cheferna anser att de har ett personligt ansvar för jämställdhet på arbetsplatsen. Årets FKL-lista (Framtidens kvinnliga ledare) med Azra Osamcevic visade på att det saknas inte kompetens bland unga kvinnor, så svenska börsbolag kan under 2024 vända den negativa trenden med färre kvinnor som vd:ar till fler.

Ett av Ledarnas motton är att chefer hjälper chefer till framgång. Allt fler upptäcker fördelarna med att vara med i en renodlad chefsorganisation som har fullt fokus på chefen och chefens förutsättningar och villkor. Vi har aldrig varit så många som nu – över 98 000 medlemmar. Tidningen Chef ger 100 tips på motivation och vi ser fram emot att du snart kan få tips av 100 000 chefer inom Ledarna. Samhället förändras och i den förändringen vet vi att ett gott ledarskap behövs. Ett gott ledarskap gör skillnad och bidrar till ett bättre samhälle. Tillsammans förändrar vi och bygger framtidstro.

 

En julklapp på axeln till dig, chefen

Världen är en rövarkula, det mörknar mot natt. Ondskan sliter sina fjättrar och går över världen som en galen hund. /… / Därför finns det anledning att vara lycklig när man är lycklig, vara snäll, givmild, öm och god. Därför är det nödvändigt och inte det minsta skamligt, att glädja sig åt den lilla världen…

Julen står för dörren och sällan har väl direktör Ekdahls ord i slutscenen på Fanny & Alexander känts mer aktuella. Filmen inleds med ett grandiost julfirande i Ekdahlarnas borgerliga hem, för många själva sinnebilden av ett traditionellt julfirande. Det är ju inte en komedi direkt, men genom hela filmen förmedlas en obändig tro på det mänskliga, trots människans alla ofullkomligheter och tillkortakommanden.

Att vara chef och ledare i dessa svåra och osäkra tider är komplext och utmanande. Det är många motstridiga målsättningar som ska jämkas, det är svåra och ibland smärtsamma beslut som måste fattas. Det är lätt att känna sig klämd i utrymmet mellan omgivningens realiteter, styrelsens förväntningar och medarbetarnas behov och önskemål. Känslan av ofullkomlighet och tillkortakommande blir lätt ens ständiga följeslagare.

Men ni är många chefer som i vardagen gör stor skillnad. Som med små och stora beslut, ord, gester och handlingar får verksamheter att utvecklas och medarbetare att växa. Trots känslan av otillräcklighet. Jag kan själv peka på flera chefer som har haft enormt stor betydelse i mitt liv, förmodligen utan att de själva varit medvetna om det. Chefer som givit mig förtroende att ta ett ansvar jag inte trodde att jag skulle klara av. Som stöttat och korrigerat. Som fått mig att växa. Det finns också chefer jag har haft som jag vid den tidpunkten inte uppskattade, men som jag i efterhand har lärt mig förstå och respektera. Som har lärt mig mycket om chefs- och ledarskapets villkor och utmaningar, om vikten av att vara ödmjuk inför det faktum att det är mycket man inte vet och förstår.

Så till alla er chefer, det är nödvändigt och inte det minsta skamligt att glädja sig åt det som man faktiskt åstadkommer, både i det lilla och det stora. Med ett gott ledarskap kan vi få samhället att förändras till det bättre. Ibland i små, små steg. Så det finns skäl i dessa tider att ge sig själv en liten klapp på axeln.

Räcker chefens tid någonsin till?

Att arbetsmiljön spelar en stor roll i våra liv är inte svårt att förstå. En heltidsarbetande person spenderar uppskattningsvis en tredjedel av sin vakna tid på jobbet och under en livstid handlar det i genomsnitt om 100 000 timmar, drygt elva år i sträck. Är du chef så är sannolikheten att tiden du ägnar åt jobbet är ännu något längre.

Den här veckan är det den årliga europeiska arbetsmiljöveckan för ett hälsosamt arbetsliv.  Mot bakgrund av den tid vi ägnar åt arbetet, skulle man kunna tro att alla förstår och aktivt arbetar för en god arbetsmiljö för både medarbetare och chefer. Vi behöver vara hållbara på sikt för att kunna och vilja arbeta längre upp i åldrarna. Men trots all den kunskap och erfarenhet som finns inom arbetsmiljöområdet finns det fortfarande mycket att önska.

Som chef har du stort ansvar för dina medarbetares arbetsmiljö och du påverkar i hög grad hur de upplever sin arbetssituation. På samma sätt har din arbetsgivare och inte minst din egen chef stor betydelse för dig och din situation på jobbet.

Vi vet att nio av tio chefer nästan alltid upplever sitt arbete som meningsfullt. Det är en fantastiskt stor andel chefer som är motiverade i sitt arbete. Men med chefskapet kommer också en del utmaningar, inte minst att försöka få tiden att räcka till. Kraven och förväntningarna på dig som chef är höga och det är inte självklart att de resurser du har till ditt förfogande räcker till för att balansera de kraven.

Enligt Ledarnas rapport, Att vara chef 2023, är det knappt fyra av tio chefer som uppger att de har tillräckligt med tid för att utveckla medarbetare och verksamhet. Drygt fyra av tio uppger att arbete ofta eller alltid samlas på hög, tre av tio att de inte hinner slutföra sina arbetsuppgifter och att de kommer efter med sitt arbete. Samtidigt upplever ungefär hälften av cheferna att de inte har tid till återhämtning eller kan lägga tankar på jobbet åt sidan på ledig tid, vilket är avgörande för att förebygga ohälsosam stress.

Det får mig att undra om chefers tid någonsin kommer att räcka till. När blir du som chef ”klar” för dagen? När har du gjort allt som ligger i din roll så att du kan luta dig tillbaka? Vi människor har en enastående förmåga att utvecklas och att innovera. Men att dygnet har 24 timmar, tror jag inte att vi kan förändra.

Hur gör du som chef för att vara hållbar på sikt så att du kan och vill arbeta som chef i mer än 11 år i sträck?

Upp på barrikaderna för demokratin

Det råder ingen brist på konflikter i världen. Kriget mullrar på allt fler platser. Konfliktnivån stiger för var dag som går. Politiska ledare hetsar och exploaterar människors rädsla och oro, uppviglar människor att tänka i termer att det finns ett ”vi” som står mot ett fientligt ”dom”. Under pandemin bekämpade vi det snabbt spridande coronaviruset. På samma sätt måste vi nu bekämpa och vaccinera oss mot det virus i form av ”vi mot dem”-tänkande som sprider sig i samhällskroppen, även här i Sverige.

De allvarliga konflikterna i vår värld handlar om geopolitiska maktanspråk och ekonomiska intressen. Konflikterna står egentligen inte främst mellan människor. Nästan alla vill bara få leva sina liv i fred och frihet. Men politiska ledare utnyttjar kulturella, religiösa och etniska identiteter som verktyg för att eskalera konfliktnivån. De underblåser missnöje för att mobilisera människor mot en yttre fiende som bär skulden för allt ont. De har ett intresse av att reducera den enskilda individen till att bara vara en representant för ett större kollektiv.

Denna idé kan bäras fram av mer eller mindre hårdfört auktoritära politiska rörelser. Oavsett om det är i formen av nationalistisk populism, islamism, fascism eller ren nazism så är det alltid en idé som undergräver demokratin eftersom den inte värnar varje enskild människas värdighet och likhet inför lagen.

Den liberala demokratin bygger på en humanistisk idé om människan, att alla människor är födda fria lika i värde. Vi tillhör olika gemenskaper och kollektiv, vi har olika identitet kopplade våra olika tillhörigheter – men vi är alltid först och främst människor. En konsekvens av denna människosyn är att samhället ska organiseras så att varje människas värdighet respekteras. Det handlar om att visa respekt, tolerans och bejaka mångfald inom ramen för det öppna och fria samhällets lagar och regler. Alla ska behandlas lika under lagen.

Att stå upp för denna syn på människan innebär ingen undfallenhet. Tvärtom. Alla vi som tror på demokratin behöver samlas på barrikaderna. Det innebär en hård kamp, men inte en kamp mot ett löst definierat ”dem” utan en kamp för våra grundläggande idéer och värderingar. Och i den kampen behövs nu alla goda krafter som tror på det demokratiska och öppna samhället. Här behövs muslimer, judar och kristna och sekulära. Det behövs politisk samling från höger till vänster. Och det behövs ett politiskt ledarskap som förstår att vara samlande, inte splittrande.

Därför blir jag så bekymrad när jag ser hur ”vi mot dem”-tänkandet får allt mer fäste och kommer till uttryck i allt fler partier i Sverige. Även i de partier som säger sig stå upp för demokratin. Det är polariserande och splittrande retorik som går ut på att ”de andra” har gjort allt fel och bär all skuld för de problem vi nu står inför.

Som chef och ledare är det viktigt att vara medveten om sin särskilda ställning och den påverkan denna position har. Det innebär en maktställning som man behöver förhålla sig till och ta ansvar för. Och ju högre upp i hierarkin man befinner sig, desto större ansvar. Alla som är bärare av samhällets demokratiska värderingar behöver nu visa prov på det goda ledarskapet. I det ligger potentialen att vara brobyggare och samhällsbärare med förmågan att genom hållbart ledarskap överbrygga motsättningar och få människor att sträva åt samma håll.

Jag tror att vi alla måste förstå vilka krafter som är i rörelse och fundera på vårt eget ansvar för att samla till den kamp för demokratin som vi gemensamt måste vinna.

 

 

Uppmärksamma din chef idag!

Idag, den 16 oktober, är det alla chefers dag. Det här är dagen som är en hyllning till dig som är chef och för det ansvarsfulla arbete du utför.

De flesta chefer vet hur viktigt det är att visa att de ser sina medarbetare och vad de bidrar till för att verksamheten fungerar. Att ge dem uppskattning när de löst en tuff uppgift eller på andra sätt bidragit till gruppen och verksamheten är en självklar uppgift som chef. Något som både bidrar till större engagemang och motivation. Kanske har du en chef som är riktigt bra på att ge återkoppling till dig och dina kollegor, eller glömmer hen ibland bort det trots goda intentioner när så mycket annat händer omkring er?

Precis som alla andra mår också chefer bra av och behöver få positiv återkoppling. Jag vet att de allra flesta gör sitt yttersta med de förutsättningar de har för att skapa bästa möjliga arbetssituation för sina medarbetare. Men jag tror att vi som medarbetare ofta glömmer att visa vår egen chef uppskattning och tänker att det är väl främst chefen jobb. Så idag, om inte förr, är det hög tid att också vi visar vår chef uppskattning.

Om du värdesätter din chef och dennes arbete så föreslår jag att du idag skriver några rader direkt till din chef eller delar det i sociala medier. Jag kan lova dig att det kommer att betyda mycket. Du får gärna skriva några rader i det här inlägget och tagga just din chef. Berätta varför du uppskattar hen och låt samtidigt andra veta att det finns massor av fantastiska chefer där ute. Det blir en härlig motkraft mot de generella, negativa beskrivningar av chefer som vi allt som oftast läser i media. Ett sådant exempel tog jag upp i min senaste blogg.

Jag hoppas att många chefer, över hela landet, idag får ett riktigt lyft genom att ta emot positiva omdömen och hejarop.

Ett stort grattis från mig till alla chefer som varje dag gör sitt bästa för verksamhet och medarbetare.

Hur ofta brukar du komma ihåg att ge din närmaste chef positiv återkoppling?

 

Idag gör vi också inlägg i Ledarnas kanaler där du kan hylla din bästa chef, eller som vi säger: Like a boss.

Linkedin
Facebook
Instagram