Inlägg

Vadå lyfts?

I Dagens Samhälle vill man uppmärksamma nyheten att fler kvinnor nu tävlar med männen om topposterna inom kommunerna. Men man gör det under rubriken “Kvinnorna lyfts till makten”.

Vadå lyfts? Vem är det som lyfter?

Kompetent, engagerad och uthållig

Vi vet alla att för att som kvinna komma ifråga till en hög chefs- eller ledarposition måste du vara extremt kompetent, engagerad och uthållig. Du kan inte hitta stöd i något “old boys network” eller någon Rotary-loge utan du får ta dig fram genom att visa att du är bästa person för jobbet. Att ta sig fram i politiken är inte enklare än att forcera näringslivets spärrar.

Att då skriva att kvinnor “lyfts” till poster som kommunstyrelsens ordförande är inget annat än en skymf!

Annika Elias
Ordförande i Ledarna

Ett ledarskap i tiden?

Förtroendet för kungahuset rasar, enligt en undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet som presenterades i SVTs nyhetssändningar på tisdagen.
Monarkin åtnjuter inte längre den starka ställning som man har haft. Det är bra.

Förstå mig rätt, jag har inga synpunkter på medlemmarna av svenska kungahuset. Jag känner dem inte och har aldrig träffat någon av dem.
Men det ledarskap som monarkin står för är mig djupt främmande.

Ett nationellt ledarskap som bygger på att vi förväntas känna vördnad och respekt bara för att någon råkar vara född i en viss familj. Eller snart för att man gift in sig i en viss familj. Det är orimligt.

Man brukar säga att chefsskap är något man får, medan ledarskap är något man måste förtjäna. Genom att skapa goda och nära relationer med sina medarbetare, att bygga ett förtroende och dela vardagen på jobbet blir chefen så småningom en ledare.
En halv miljon chefer i Sverige arbetar hårt för att förtjäna den titeln.

Den tveksamhet som nu allt fler uttrycker inför kungahuset som institution, visar att det krävs mer för att leda ett land än bara rätt efternamn.

Annika Elias
Ordförande i Ledarna

Vad är ledarskapet värt?

Det finns en samstämmig kör av röster från företag och förvaltningar att ett gott ledarskap är avgörande för effektivitet, resultat och framgång. Kompetenta och dugliga chefer står högt i kurs. Eller?
Nja, Ledarnas nya cheflönestatistik , som bland annat SvD, DN och Ekonomiekot rapporterar om idag, visar att genomsnittschefen i Sverige tjänar 35.200 kronor. Är det en bra lön?

Spridningen mellan olika branscher och olika chefsnivåer är stor och ska så vara, men undersökningen visar att det fortfarande finns chefsuppdrag som man betalar skamliga löner för. De återfinns, inte helt förvånande, i kvinnodominerade, personalintensiva branscher som handel, service och städ.

Lönen ska avtalas mellan individ och företag. Den ska sättas utifrån resultat, uppdrag och kompetens. Den enskilde chefens lön är en sak mellan henne och företaget.

Men att ledarskapet är undervärderat i Sverige idag är en samhällsfråga som på sikt hotar att urholka Sveriges tillgång på engagerade och kompetenta chefer.

Annika Elias
Ordförande i Ledarna

Pigor, drängar och chefer

Där kom det igen! Ordet som gör mig allt argare för var gång jag hör det. Pigavdrag.
Denna gången i påannonsen av Ekots lunchsändning i P1. Jag stod som så ofta på söndagar i köket och ägnade mig åt ett dubbelt nöje: Lyssna på P1 och laga söndagsmiddag i långsam takt.

Förakt för kvinnors arbete

Ordet “pigavdrag” som till och från används om skattesubvention på hushållsnära tjänster rymmer en värld av förakt för kvinnors arbete i hemmen. I ordet piga ligger underordning, enkla uppgifter och inga kompetenskrav. Pigsysslor har inget värde.

Drängavdrag istället för ROT-avdrag

Tänk tanken att man skulle använda begreppet “drängavdrag” i stället för ROT-avdrag för de sysslor som utförs på utsidan av hemmet, och på vår segregerade arbetsmarknad oftast av män. Snickeri, målning, enklare reparationer och annat som förr i tiden i många fall utfördes av, just det, drängar. Men ingen kommer på tanken att likställa det arbetet med forna tiders drängsysslor.

Vad har nu detta med chefer och ledarskap att göra?

Jo. så länge kvinnors traditionella arbetsuppgifter utan risk kan nedvärderas och göras till ett ickearbete, så är det bara ytterligare en bekräftelse på att vi i Sverige år 2010 ser olika på mäns och kvinnors förmåga och förutsättningar att konkurrera på lika villkor på arbetsmarknaden.

“Pigor” blir sällan chefer. Inte drängar heller, men dom har ju försvunnit. Eller?

Annika Elias
Ordförande i Ledarna

Chef till häst


SvD beskriver idag en kurs, som ska göra chefer säkrare och bättre genom att de lär sig att umgås med hästar. Den tydlighet som fodras i umgänget med hästar är samma slags tydlighet som behövs för att medarbetarna ska förstå sin chef, sägs det. Konserverad gröt någon?

Bli en tryggare person

Vad som däremot gör chefer till bättre ledare är att utmana och övervinna sina rädslor för att bli en tryggare person. Det var precis vad jag gjorde i helgen när jag inte bara red på en häst, utan också (med visst bistånd av en snäll kollega) sadlade och satte på betsel och grimma. En härlig känsla att därefter rida ut i halvmeterdjup snö djupt inne i en nordsvensk skog!

Hållbara chefer

Chefer måste hela tiden vara beredda att ompröva och utveckla sig själva som människor. Det är en del av ledarkompetensen. För att orka med det, och samtidigt skapa resultat, behöver chefer stöd från sina överordnade, tid för reflektion och hyfsad arbetsmiljö. Först då får vi hållbara och tydliga chefer, med eller utan häst!

Annika Elias
Ordförande i Ledarna

Låg vd-lön?

Sveriges vd-löner är låga sett ur ett europeiskt perspektiv. Det kan tyckas som ett ickeproblem om vd:n tjänar 13 eller 20 miljoner men som allt annat handlar det om att man får vad man betalar för. Vd:n i ett företag är i hög grad nyckeln till resultatet och det måste ägarna väga in när man rekryterar.

Men problemet med Sveriges chefslöner är egentligen ett helt annat, nämligen att det finns alltför många duktiga och engagerade chefer som har skamligt låga löner. Ledarnas chefslönestatistik visade i våras på en medianlön runt 34.000 kr.

I många branscher, framförallt i servicenäringen och i offentlig sektor kan man ha stora chefsuppdrag, både vad gäller omsättning i pengar och antal personal som man ska leda, och riktigt låg lön. Kommer unga människor i framtiden att acceptera det ansvar och den utmaning som ett chefsuppdrag innebär utan att få vettigt betalt?

Bra ledarskap måste löna sig både för vd:n och första linjens chef!

Annika Elias
Ordförande i Ledarna

Svenska vd-löner väsentligt lägre – artikel i SvD 15 december 2009

Minnet är alltför kort

I lördags var jag på en fantastisk konsert i Kungsholmens kyrka. Semmy Stalhammers kletzmertrio spelade en blandning av olika musik, däribland tolkningar av folkmusik med rötter i den judiska kulturen i Östeuropa. Vackra, glada men också vemodiga stycken. För mig var det omöjligt att inte tänka på den fantastiska kultur som för sjuttio år sedan utplånades av människors ondska och maktbegär. Vi får aldrig glömma och aldrig upprepa det som hänt!

Och ändå ser man hur kort minnet är när nu nya förföljelser mot de mest utsatta människorna i dagens värld sker i vårt eget land. Jag tänker naturligtvis på motståndet mot ensamkommande flyktingbarn som nekas skydd och uppehälle i många kommuner i Sverige.

Vi lever i ett land som ur ett globalt och historiskt perspektiv står i en absolut särklass när det gäller trygghet och välmående. De allra flesta av oss kommer aldrig i närheten av umbärande och fara.

Var finns då det politiska ledarskapet? Förra gången svek vi, massor av judiska flyktingar avvisades vid gränsen. Låt inte det hända igen, sätt ner foten, glöm det kommunala självstyret och se till att Sverige tar sitt ansvar mot resten av världen!

Annika Elias
Ordförande i Ledarna

Rör inte min medarbetare!

Närheten mellan chef och medarbetare kan vara större än man kan tro.
Funderar över företagsledaren i Falkenberg som bestämt sig för att lämna Sverigedemokraterna efter deras utspel för några veckor sedan om muslimer som en samhällsfara.
Anledningen till att han lämnade var att ett antal av hans bästa medarbetare på företaget är muslimer och han kunde inte känna igen dem i bilden som Jimmy Åkesson och hans kompisar målade upp.
Man kan naturligtvis göra flera tolkningar av detta. En – mer illvillig – är att falkenbergaren inte ville riskera bråk på jobbet, eller ännu värre, att värdefulla medarbetare säger upp sig och lämnar ett företag vars värderingar man är obekväm med.
Men man kan också välja att tro på det han faktiskt sa: Jag jobbar varje dag med män och kvinnor som jag värdesätter, och det faktum att de har en annan religion än jag och kanske också en annan etnisk bakgrund påverkar inte vår relation som chef och medarbetare.

Jag tror faktiskt att han var ärlig och inte bara opportunistisk. Som chef lär du känna dina medarbetare som enskilda individer och inte som representanter för en grupp. Det är det bästa medlet mot främlingsfientliga fördomar och visar ur ett annat perspektiv på hur viktigt ett gott klimat mellan chef och medarbetare är, inte bara för företaget utan också för samhället.

Annika Elias
Ordförande i Ledarna

Dåligt ledarskap ger bossnapping

Finanskrisen har givit oss ett nytt fenomen: bossnapping eller chefskidnappning. Att låsa in sina chefer har blivit en så etablerad konfliktlösningsmetod i Frankrike att företeelsen numera har ett internationellt namn. Metoden har också fått spridning i världen. Enligt medias rapportering har drabbade företag vid upprepade tillfällen gått med på de anställdas krav på bättre villkor vid nerskärningar.

Kommer vi att se medarbetare på svenska arbetsplatser låsa in sina chefer som en sista panikartad åtgärd för att slippa nedläggning? Nej, jag tror inte det. Två starka skäl talar för att vi slipper drabbas.

Det första är att i en internationell jämförelse så vilar relationerna mellan facket och arbetsgivarna på en betydligt tryggare och sundare grund i Sverige. Den väletablerade svenska modellen handlar om att lösa konflikter genom förhandling och samtal. Inte genom våld.

Det andra är att Sveriges chefer utövar ett ledarskap som får med sig människor och som bygger på tillit till varandra. Som handlar om att få alla att nå sin fulla potential för verksamhetens bästa. När Ledarna senast mätte anställdas grad av förtroende för sin närmaste chef blev betyget högt. Nära 9 av 10 förvärvsarbetande uppger att de litar på sin chef.

Sverige är också ett land där respekten för auktoriteter är låg – inte minst i jämförelse med ett land som Frankrike. Det tror jag gynnar den förtroendefulla relationen mellan chefer och medarbetare som är så värdefull för verksamheten.

Samtidigt finns det självklart undantag. Det finns arbetsplatser där chefer inte får en chans att utöva ett gott ledarskap och det finns individer som missbrukar sin maktposition. Därför behöver vi måna om det goda ledarskapet och säkerställa att det förutsättningar för cheferna att utöva det. Det vinner alla på; medarbetare, chefer, aktieägare och samhället i stort.

Monica Berling
Informationschef på Ledarna

Ledarskap – En värdefull kompetens

En ung person i min bekantskapskrets mailade en fråga till mig häromdagen. Kunde jag rekommendera några bra böcker om ledarskap till henne? Hon har just fått anställning på ett välrenommerat konsultföretag och en av hennes första uppdrag blir att hålla en längre utbildning i ledarskap för en stor grupp chefer från ett av de största företagen inom fordonsindustrin.

Min bekant har en bra akademisk utbildning i bland annat psykologi, men hon har aldrig sysslat med ledarskapsfrågor tidigare. Hon kommer säkert att göra ett jättebra jobb utifrån sina förutsättningar, hon är ambitiös och har trots sin ungdom en del livserfarenhet, men problemet ligger inte hos henne utan hos de två uppdragsgivarna: Hennes eget företag och kunden.

I dessa tider kanske man borde vara tacksam att någon satsar på kompetensutveckling av cheferna, men detta riskerar att bara bli pengar i sjön för företaget och frustration och besvikelse för cheferna som än en gång slösar bort tid och engagemang utan att lära sig något.

Ledarskap, som är chefsyrkets kärnkompetens, kan varken läras eller läras ut genom att man enbart relaterar kunskap från en bok. Ledarskap är en relation, som kräver en lång process för att utvecklas, där kunskap, tid till reflektion och en tydlig struktur kopplat till det specifika företaget är viktiga ingredienser.

För ett företag att skicka sina chefer ”på kurs” i ledarskap, utan att ha funderat närmre över vilket resultat man vill ha är slöseri och i värsta fall kontraproduktivt. Man kan bara fundera på om de skulle beställa utbildning inom något av sina tekniskt avancerade områden på samma sätt – utan att kolla ut utbildarens kompetens?

För en konsultfirma att skicka en rookie att utbilda i en av områdets svårast bemästrade kompetenser är ohederligt mot kunden och orättvist mot den anställda. Återigen ett bevis på hur lågt kompetensen ledarskap värderas i Sverige!

Annika Elias
Ordförande i Ledarna