Dörren till sommaren står öppen – går du ut genom den?

Det är något särskilt med veckorna före sommarledigheten. Kalendern ska tömmas, beslut ska landa, avstämningar ska hinnas med och sådant som skjutits fram under våren ska plötsligt lösas innan verksamheten går in i sommarläge. För många medarbetare markerar sommaren början på en efterlängtad paus. För landets chefer markerar den ofta något annat: slutspurten på ett halvår som krävt mer än vad som syns utåt.

Det är då mycket ska hållas ihop samtidigt. Verksamheten ska fungera under semestern. Bemanningen ska gå ihop och medarbetares behov ska mötas. Budgetar, uppföljningar och planer ska stängas eller förberedas inför hösten. Och samtidigt förväntas du som chef vara lugn, tillgänglig och tydlig när andra börjar räkna ner.

På många sätt är det chefen som håller upp dörren till sommaren för organisationen, så att andra kan andas ut. Frågan är bara vem som ser till att chefen själv hinner gå igenom den?

I den intensiva slutfasen är det chefens egen återhämtning som hamnar längst ner på prioriteringslistan. Inte för att chefer saknar förmåga att prioritera, utan för att chefsuppdraget ofta är konstruerat så att ansvaret växer snabbare än förutsättningarna.

Mönstret är tydligt och sträcker sig långt utanför sommarveckorna. I Ledarnas löneenkät för 2025 svarar nästan var fjärde chef att de sällan eller aldrig har tillräckligt med tid för återhämtning under en vanlig arbetsvecka. Det är en siffra som legat konstant hög år efter år. Det handlar därför inte om en tillfällig topp under en enskilt tuff vår, utan om ett strukturellt problem i chefers arbetsmiljö.

Vi på Ledarna ser den här verkligheten bland våra medlemmar varje dag. Vi möter chefer som prioriterar allas semester utom sin egen. Som svarar på det sista mejlet på väg ut genom dörren. Som tar med jobbtelefonen “bara ifall det skulle hända något”. Som vet exakt vad en utvilad medarbetare är värd för verksamheten, men som inte alltid ger sig själv samma utrymme.

Men återhämtning är inte en lyx eller en belöning vid sidan av ledarskapet. Det är en ren förutsättning för det.

När vi på Ledarna driver frågan om hållbara chefsuppdrag gör vi det för att vi vet att ekvationen annars inte går ihop. En chef som ständigt går på högvarv får till slut svårare att fatta de kloka, strategiska besluten, hålla riktningen i kriser och finnas där för sina medarbetare. Att prata om hållbara organisationer utan att säkerställa hållbara chefer är en omöjlighet.

Därför kan sommaren inte bara bli en logistisk övning i att ge andra ledigt. Den måste vara en påminnelse om att chefens återhämtning har ett eget, verksamhetskritiskt värde.

Inför sommarledigheten behöver ledningsgrupper och organisationer ställa sig de strukturella frågorna: Har våra chefer faktiskt organisatoriska möjligheter att koppla bort? Finns det tydliga mandat och fungerande ställföreträdare under semestern? Eller vilar hela verksamhetens beredskap på en enda person?

Det är lätt att hylla den chef som alltid ställer upp, alltid är tillgänglig och alltid löser problemen under radarn. Men ett ledarskap som bygger på permanent tillgänglighet är inte ett tecken på en robust organisation, det är en sårbarhet.

När sommaren nu står för dörren är det hög tid att ändra på logiken. Ett hållbart chefsuppdrag kan inte bygga på att den som håller upp dörren för andra, själv blir kvarlämnad på tröskeln.

Så till dig som leder i vardagen, se till att du faktiskt går igenom dörren i år. Koppla bort, lämna över och checka ut på riktigt. Du behövs i höst också.