Klokt och upplysande om psykisk ohälsa

/0 Kommentarer/i , , /av

Vad tänker du om du hör att den fysiska ohälsan ökar i Sverige? Tänker du att det handlar om ett ökat antal benbrott, fler upptäckta cancerfall eller kanske en skenande utveckling avseende olika virussjukdomar?

I en artikel i DN tas just detta upp, fast förstås rörande den psykiska ohälsan. För det är just det som lyfts fram i artikeln, att psykisk ohälsa kan vara allt från nedstämdhet och stress till psykiatriska sjukdomstillstånd såsom bipolär sjukdom eller schizofreni.

Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten, menar att begreppet är otydligt och skapar förvirring. Därför satsar man nu på att beskriva befolkningens mående med andra ord. Det är ju faktiskt stor skillnad på olika former av besvär såsom stress eller sömnsvårigheter å ena sidan och psykisk sjukdom å andra sidan.

Jag har tidigare skrivit bloggar som handlar om att chefers psykiska ohälsa ökat och tar nu till  mig detta. Förvisso bygger de rapporter jag tidigare hänvisat till på chefers sjuktal, det vill säga att det är något som berör på psykosociala orsaker som gjort att chefer i högre utsträckning varit sjukskrivna. Men inte heller jag vet med säkerhet om det är psykiska besvär eller psykiatriska sjukdomar som avses.

Det har under de senaste åren också skrivits en hel del om vikten av att chefer har förmåga att möta och hantera psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Många aktörer har också erbjudit utbildning inom området. I dessa sammanhang är det också centralt att förstå att skilja på psykiska besvär och psykiatrisk sjukdom, då behandling av dessa skiljer sig diametralt åt. Chefer har varken kompetens att hantera eller diagnostisera psykisk sjukdom. För sådana situationer behövs läkare och/eller psykiatriker.

Det är bra och upplysande när sådana här artiklar publiceras som får oss att tänka till och ibland inse att man själv ryckts med i generaliseringen kring ett begrepp. Jag kommer absolut att tänka mig för en extra gång när jag är på väg att skriva ”psykisk ohälsa”.

Kanske har du också fallit i fällan att lite svepande tala om psykisk ohälsa?

Tillbakablick på 2024

/0 Kommentarer/i , , , , , , , , /av

Jag börjar i 2025 när jag ska sammanfatta 2024. Inledningsanförandena vid Folk och försvars rikskonferens 2025 bär följande rubriker Att leda i förändring, av statsminister Ulf Kristersson och Ledarskap i orostider, av partiledare Magdalena Andersson. Det är verkligen värt att notera att när vi står på randen till 2025 så fokuserar vår tids främsta politiska företrädare på ledarskap och dess betydelse för samhällets utveckling. Det sker i en fond av en lågkonjunktur som hänger sig kvar, ett oroande presidentskifte i USA, fortsatt krig i Ukraina, krig i Gaza och ett mycket kritiskt läge i Syrien – konjunkturläget och geopolitikens påverkan på Sveriges chefer är påtagligt.

2024 var året då Ledarna satt Ledarskapets roll och betydelse vid en kris i fokus. I rapporten Att leda i kris – chefers beredskap | Ledarna kunde vi visa att bara var fjärde chef hade en större erfarenhet av att Leda i kris och att 7 av 10 saknade utbildning i krisledarskap. I slutet av 2024 kunde vi i rapporten När samhällsproblem blir chefens vardag: Ledarskap i skuggan av sociala risker | Ledarna visa att 9 av 10 chefer menar att sociala risker såsom organiserad brottslighet, korruption och otillbörlig påverkan och polarisering slår rakt in i företag och verksamheter och hamnar på chefens bord. 8 av 10 chefer ser att detta påverkar deras ledarskap genom större krav på säkerhetsarbete och riskhantering men också en ökad stress och press på chefen.

Det blir väldigt tydligt i båda de här rapporterna hur samhällsbärande Sveriges chefskår är och hur oerhört viktigt det är att vi ger cheferna rätt förutsättningar för att kunna vända negativa spiraler i vår samhällsutveckling.

En av de sociala risker som chefer oroas över 2024 är polariseringen i samhället. Där har vi alla ett ansvar att skapa ett mindre toxiskt och hetsande samtalsklimat till förmån för ett mer lyssnande och resonerande samtal. Vi behöver värna det demokratiska samtalet som söker lösningar snarare än skapar motsättningar. Vi behöver ett politiskt ledarskap som bygger ett gemensamt vi, snarare än ett vi och dom. Vi behöver mer samarbete både lokalt, nationellt och inom EU.

Vinnaren  av årets Framtidens kvinnliga ledare (FKL), Sandhya Mathur,  då fabrikschef på Unilevers glassfabrik i Flen (Sandhya Mathur, fabriksdirektör Heineken | Ledarna), hade över 25 nationaliteter bland sina medarbetare och såg sitt arbete som en del för ökad integration i samhället. Vi behöver fler sådana förebilder för att bygga vårt gemensamma samhälle framåt.

Ska vi klara utmaningarna behöver vi bryta normen av vem som kan och vill vara chef. Tyvärr var 2024 året då antalet kvinnor som var vd:ar sjönk till 11 procent och Ledarna visade att om förändringstakten i svenska ledningsgrupper fortsätter i samma tempo har vi jämställdhet bland de högsta cheferna först år 2135. Det är förstås helt oacceptabelt. Ohållbara chefsuppdrag i kombination med skev ansvarsfördelning för hem och barn slår ut fler kvinnor på vägen mot toppen. För att lyckas rekrytera de bästa cheferna och få dem att stanna i rollen som chef, behöver bilden av vem som kan vara chef breddas och utvecklas. Förlegad machokultur behöver fortsatt vädras ut.

Det är inte möjligt att skriva en tillbakablick år 2024 utan att nämna AI. AI kommer att påverka hur vi utövar ledarskap framåt. Att ha en AI robot som anställd innebär att  du har en högproduktiv 25-åring utan något som helst omdöme. Så när maskinerna blir smarta måste vi människor vara kloka. Maskininlärningens fader och årets Nobelpristagare i fysik, Geoffrey E Hinton, höll kanske ett av nobelfestligheternas mörkaste festtal, när han beskrev de stora hoten med AI-utvecklingen. Uppmaningen var att demokratiska församlingar och organisationer måste skyndsamt komma till beslut om hur AI ska bemötas för att inte skapa en destruktiv utveckling.

Nationalekonomen och mottagaren av Sveriges Riksbanks ekonomiska pris, Daron Acemoglu, gav en positivare bild av AI-utvecklingen och menade att den svenska modellens förmåga att hantera teknikskiften är ett kraftfullt verktyg för att möta den revolutionerande teknikutvecklingen. Det är uppenbart att det behövs forum för diskussion där politiken, arbetsmarknadens parter, akademi och näringsliv kan mötas för en djupare etisk och politisk samhällsdiskussion om AI:s påverkan på samhälle och arbetsliv.

Den gröna omställningen har haft ett tyngre 2024. Batterifabriken Northvolt har fått illustrera detta, men vi måste stå stadigt i det faktum att vi måste ställa om. Det handlar om kommande generationers framtid. Utan planet, ingen affär. Den miljömässiga omställningen måste ske socialt och ekonomiskt hållbart. För med ökade sociala spänningar och polarisering riskerar omställningen att gå förlorad.

Året 2024 visar så tydligt hur ledarskapet ökar i betydelse på alla nivåer och är helt avgörande för att möta vår tids utmaningar. Utifrån det kommer Ledarna att fortsätta betona chefens egna arbetsmiljö. Om chefen har rätt förutsättningar, ökar sannolikheten för en god arbetsmiljö för alla och ett gott resultat.

Det år som har gått visar att Ledarnas 120 åriga idé är ytterst bärande och aktuell – att arbetsledare och chefer behöver ett eget förbund som stöttar och arbetar för bättre förutsättningar och villkor för chefer och som oavbrutet lyfter chefsfrågor i samhällsdebatten.

Det är därför 2024 var det år då vi blev över 100 000 medlemmar i Ledarna. Vi behövs och tillsammans är vi en stark röst för det goda ledarskapet som skapar ett bättre samhälle.

 

 

Hållbar omställning börjar och slutar med ledarskapet

/0 Kommentarer/i , , , , /av

I Azerbajdzjan genomförs den här veckan FN:s klimatmöte COP29. Fokus är förhandlingar om den rika världens bidrag till fonder för klimatbistånd. Världens fattiga länder behöver stora belopp för att kunna möta klimatförändringarna.

Hittills har FN:s klimatmöten inte lyckats vända ner utsläppskurvorna i den utsträckning som krävs. Men kanske utmynnar mötet i konkret handling denna gång? Världen har under 2024 upplevt det varmaste året på 125 år med dödliga extremväder som följd.

Det har varit skyfall i Dubai och torka i Amazonas. Upp och nervända världen med andra ord. Vi har helt nyligen kunnat följa den katastrofala översvämningen i spanska Valencia med ett stort antal döda. Det är bråttom nu. Världens ledare har ett stort ansvar och en skyldighet att agera för att våra unga ska fortsätta att ha hopp om en framtid.

Samtidigt väljs Trump till president i USA ännu en gång. Han har utlovat mer oljeutvinning, är skeptisk till klimatforskningen och det finns en risk för att USA drar sig ur Parisavtalet.

På TV4 och TV4 Play sänds just nu en dansk serie, En familj som vår, en dystopi som skildrar hur klimatförändringarna gör Danmark obeboeligt. Rollkaraktärerna i serien kämpar för att få uppehållstillstånd i andra europeiska länder, samtidigt som allt fler nationer stänger sina gränser. Det är fiktion men det otäcka är att det inte känns helt orealistiskt.

Det som sker i vår omvärld har också en tendens att tränga sig in på våra arbetsplatser. Konflikter i vår omvärld kan ge bränsle till konflikter mellan medarbetare. Krig och klimatkatastrofer kan göra även den mest optimistiska personen nedstämd.

Som chef blir du säkert också påverkad, samtidigt som du behöver hantera det som sker i den egna arbetsgruppen och med dina medarbetare.

I väntan på att världens ledare tar modiga och nödvändiga beslut, finns det mycket vi kan göra i vardagen, både i privat- och arbetslivet. Omställningen till ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt samhälle möjliggörs genom både stora och små beslut. Det handlar om ledarskap, på alla nivåer och i alla typer av verksamheter. Därför är jag säker på att det händer mycket positivt ute på våra arbetsplatser, i stort och i smått.

Dela gärna med dig av dina ljuspunkter, för det är sådant vi alla behöver. Vad gör du som chef tillsammans med dina medarbetare för att bidra till en hållbar framtid?

 

 

Vi måste ställa om nu – det finns ingen väg bakåt utan vi måste framåt!

/0 Kommentarer/i , , , , /av

Den senaste tiden har vi nåtts av nyheter om utmaningar inom den industri som satsar på den gröna omställningen. Northvolt i Skellefteå har behövt säga upp personal och däribland medlemmar i Ledarna. LKAB drar ner på takten för att framställa fossilfritt stål i Hybrit-projektet. Samtidigt nås vi av nya forskarrapporter som pekar på en accelererande klimatförändring. FN:s senaste klimatrapport pekar på risk för en 3:gradig höjning. Vi kan klara 1,5 graders målet, menar rapporten men då är det bråttom. Då måste de globala målen minskas med 42 procent till 2030 och med 57 procent till 2035, jämfört med nivåerna 2019.

Det är ingen tvekan om att vi måste ställa om nu! Läget är allvarligt och det är nu det krävs ett aktivt och delvis nytt ledarskap på alla nivåer. Axel Carlberg, professor i etik skriver i boken ”Etik i krisens skugga”:

”Inte minst klimatkrisen tvingar oss att radikalt tänka om och tänka till kring morgondagens ledarskap.”

Carlberg menar att vi måste förstå att ledarskapet har en större uppgift än att bara skapa maximerande vinst. För utan planet har vi ingen affär. Eller som Larry Fink, vd för BlackRock, en av världens största fondförvaltare, säger: vi kommer främja en intressekapitalism där frågor om klimatomställning och rättvisa får en mer framträdande roll.

Vi behöver i dessa tider peka på de krafter som vill en förändring. Myndigheten Fossilfritt Sverige har tagit fram 22 färdplaner för fossilfri konkurrenskraft. Färdplanerna ger en tydlig bild av att näringslivet i Sverige vill och kan bidra till att skapa förändring. Färdplanerna visar att det finns en tydlig tillväxt i den gröna omställningen. Sverige kan bli världsledande.

Forskningsprogrammet Fairtrans visar i sin senaste rapport på att det finns starkt folkligt stöd för att snabbt ställa om samhället. Många anser att omställningen är dyr och kommer att innebära uppoffringar, men ännu fler bedömer att omställningen är en möjlighet som kan skapa nya arbetstillfällen.

Omställningen innebär att vi måste hantera målkonflikter. Det är nu vi behöver ledare som har modet att stå upp mot kortsiktig opportunism och som kan bära berättelsen om det fossilfria samhället och förklara de nödvändiga förändringar som måste göras för att nå målet.

Ledarskap på alla nivåer kan göra skillnad. Vi behöver rusta Sveriges chefer för den inspirerande, utmanande och tuffa transformationen mot den helt nödvändiga omställningen.

 

Därför måste vi ta hat och hot mot mediechefer på allvar

/0 Kommentarer/i , , , , , /av

När säkerhetsföretaget gick igenom och installerade överfallslarm i hemmet, då kröp det under skinnet på mig. Jag var publicistisk chef och ansvarig utgivare på Sveriges Radio och vår rapportering ledde till att hotbilden mot mig hade ökat markant.  Att påstå att jag var oberörd av detta, vore att ljuga. Det ändrade inte våra publiceringar, men stressnivån och oron ökade, både för mig och för medarbetarna.

Min berättelse delas av allt för många chefer i mediebranschen, och även chefer inom näringslivet och i offentlig sektor upplever hot och hat i sin yrkesutövning.

Det här en mycket allvarlig systemstörande utveckling som i förlängningen hotar vår demokrati.

Oberoende mediers huvuduppgift är att ge medborgarna saklig och opartisk nyhetsrapportering så att medborgarna kan bilda sig en egen uppfattning och fatta underbyggda beslut. Offentlig sektors arbete ska vara rättssäkert och garantera medborgarna en rättvis behandling. När enskilda personer eller organiserad brottslighet hotar chefer och medarbetare inom media, näringsliv eller offentlig sektor, utgör det ett hot mot det öppna och transparenta samhället som vi vill värna och försvara.

Vi får aldrig låta hot och hat sätta agendan, och samtidigt måste vi bli bättre på att hantera det när det sker. Ledarna har som devis att chefer hjälper chefer till framgång, en del i det är att lära av varandra. Därför arrangerar Ledarna i samarbete med Medieföretagen och Prevent ett seminarium den 4 september Chefer mot hat och hot: Värna pressfrihet och chefers välmående. Erfarna chefer delar sina erfarenheter, och deltagare får praktiska verktyg för att hantera hot och hat.

De goda krafterna behöver samarbeta för ensam är inte stark. Om du som mediechef har möjlighet, kom gärna och delta. Anmäl dig här.

 

Allt handlar om ledarskap

/0 Kommentarer/i , , , , , , /av

Färjan är på väg att lägga ut från Visby. Almedalen 2024 är på väg att avrunda. Den unika demokratiska mötesplatsen Almedalen har återvänt till sin själ. Viktiga samtal om vår tids utmaningar är det som dominerar och det är ”lagom trångt” och samhällsdiskussionen drunknar inte i kommersiella aktörer som var fallet precis innan pandemin.

Almedalen är en mötesplats för beslutfattare på alla nivåer. När jag deltar och går runt i Almedalen får jag många klappar på axeln med budskapet att vederbörande är medlem i Ledarna. Här är Sveriges chefer i de mest skiftande verksamheter som leder Sverige.

Almedalens program vittnar om att vi befinner oss mitt i stora samhällsförändringar. Den gröna omställningen måste accelerera. AI förändrar arbetsmarknaden. Kriserna framöver kommer inte bli färre snarare fler och vi behöver öka vår kompetens i att leda i kris. Offentlig sektor står inför en enorm demografisk utveckling med en allt äldre befolkning och allt fler som kommer behöva omsorg. Listan på möjligheter och utmaningar är lång. Och den övergripande tanken blir så tydlig. Allt handlar om ledarskap.

Vi behöver ett modigt innovativt, närvarande och lyssnande ledarskap som är berett att fatta beslut. Ska vi klara vår tids utmaningar måste vi ge chefer och ledare rätt förutsättningar. Ska vi klara den stora gröna omställningen behöver vi ledare som både kan måla visionen vart vi ska och samtidigt hantera både den lust och energi och den oro förändringen kommer att skapa. I ljuset av detta är jag efter en intensiv Almedalsvecka  än mer övertygad om betydelsen av en chefsorganisation som ger chefer och ledare kunskap och verktyg för att leda i förändring. Ledarnas uppdrag har aldrig varit viktigare än nu!

Här kan du se Ledarnas seminarier i Almedalen. Hur toppar vi formen när det krisar? och här Glastaket hur krossar vi det? 

 

 

Behövs Framtidens kvinnliga ledare år 2024?

/0 Kommentarer/i , , , , , /av

Igår höll Ledarna den artonde upplagan av Framtidens kvinnliga ledare (FKL). Vi presenterade årets lista med 75 unga kvinnor som visar på medvetna ledarskap och som leder samhället framåt mot en mer hållbar värld.

Årets vinnare, Sandhya Mathur, ansvarar för en miljardaffär på glassfabriken i Flen där hon har skapat en arbetsmiljö där människor från olika kulturer samarbetar för att nå goda resultat. Sandhya är en förebild och en fantastisk representant för ledarskap.

Samtidigt kan man fråga sig varför det behövs en sådan här lista i Sverige, ett av världens mest jämlika länder år 2024? Borde vi inte ha kommit längre i jämställdheten? Jo, det borde vi, men det har vi inte.

En rapport från Allbright-stiftelsen visar att det är män som tillsätts i 65 procent av fallen när ett vd-uppdrag eller andra maktposter tillsätts inom näringslivet. Kvinnor är underrepresenterade i ledande positioner, trots att de är mer välutbildade än män. Det här är ett strukturellt problem som måste adresseras om vi ska nå jämställdhet inom arbetslivet.

Nyligen gjorde vi på Ledarna en analys för att undersöka om, och i så fall hur, normer och perspektiv reproduceras i synen på hur chefer beskrivs och förväntas vara. Vi gjorde en AI-analys på artiklar om chefsrekryteringar från de senaste 12 månaderna från mediebevaknings-tjänsten Retriever.

Det visar sig att män som är chefer i högre utsträckning beskrivs med professionella adjektiv såsom ”strategisk”, ”innovativ” och ”resultatorienterad”. Kvinnor å andra sidan beskrivs ofta med mer personliga eller emotionella attribut som ”stödjande”, ”omtänksam” och ”teamorienterad”. Männen får oftare frågor som rör strategi och vision, medan kvinnorna tenderar att få frågor om samarbete och teamhantering. Detta skrev vi nyligen om på Dagens Industris debattsida, Könsstereotypa bilder av chefen reproduceras i media.

Vår analys visar att det lever kvar ett språkbruk som uttrycker gamla stereotypa föreställningar. Om vi ska öka jämställdheten måste vi se dessa mönster som förmedlar den här typen av föreställningar, även när de är subtila.

Ett gott ledarskap innebär såväl resultatfokus, handlingskraft som samarbetsförmåga och omtänksamhet. Alla dessa egenskaper ser vi tydligt när vi tittar på årets lista av Framtidens kvinnliga ledare. Men förlegade normer gör att kvinnor och män tillskrivs olika egenskaper. Vi vet att egenskaper som tillskrivs män värderas högre vid tillsättning av toppositioner. Stereotyper påverkar synen på chefer och försvårar kvinnors möjligheter att avancera till ledande positioner.

Vi måste sluta cementera könsroller i beskrivningen av män och kvinnor som är chefer. Fokus måste ligga på att lyfta fram de egenskaper och kompetenser som är relevanta för ledarskapet, oavsett kön. Årets FKL lista visar på att det råder ingen brist på kompetenta unga kvinnor som kan och vill leda i förändring till en hållbar värld.

Även Ledarna som organisation är en del av denna struktur, men vi vill aktivt vara en del av lösningen. Vi har utmanat stereotypa bilder av vem som kan och vill bli chef med  Framtidens kvinnliga ledare för 18:e året i rad nu. Syfte är att visa att ledarskap inte är en manlig arena. Genom att lyfta fram goda exempel och inspiratörer – moderna ledare, helt enkelt – som också är unga och kvinnor, vänder vi upp och ner på förlegade föreställningar.

Medmänsklighet och passion

/0 Kommentarer/i , , , , , /av

Medmänsklighet och passion är de viktigaste faktorerna för ett framgångsrikt ledarskap. Det framgår när 100 timmars samtal i podden Chefssnack analyserats i boken Klokfaktorerna (utgiven på Volante), av ledarskapsexperten och organisationsutvecklaren Svante Randlert.

Randlert har under åren 2018 – 2021 genomfört 100 chefssnack med chefer i de mest skiftande verksamheter och samhällssektorer. Vi har fått svara på våra drivkrafter och vilka faktorer vi ser som avgörande för ett framgångsrikt ledarskap. Det är en intressant läsning.

Jag fastnade särskilt för ett begrepp som världsdiplomaten Jan Eliasson lyfter. På frågan vad han saknar i det offentliga samtalet med tanke på att det känns som det går åt fel håll svarar han ”gråskalan”. Detta att organisationer och individer med starka åsikter har förmågan att lyssna på den andre. Lyssna och inse att det finns en kompromiss som ryms i ”gråskalan”. Jag tänker att vi i dagens samhälle är så långt ut i färgskalornas svart eller vitt. Det leder inte framåt utan drar isär.

Randlert finner i sin analys att nyfikenhet är en tydlig framgångsfaktor. En genuin nyfikenhet på den andre. Om du är nyfiken skapar du respekt och i förlängningen engagemang. Upplever sig hen sedd så är sannolikheten större för en gemensam kraft framåt i verksamheten.

Ett annat återkommande tema i klokfaktorerna är tillit. Förtroende är livets lim. Tittar vi ut över våra samhällen behöver vi värna tilliten. Ekonomen och författaren Kjell A Nordström citeras i boken. ”Den första naturresursen är tillit. Till varandra, till skolan, till centralbanken, till myndigheter, till statsministern och till allt annat i samhällsbygget. Tillit har inte magiska utan väldigt praktiska effekter på ett ekonomiskt system.” Finns inte tilliten krackelerar systemet med alla dess följder.

När internationella ledare, däribland Ärkebiskop Antje Jackélen, träffades på Tällberg Forum i Dalarna, lyfte de fyra områden för framtidens ledare för att bygga tillit.

  • Ekonomisk kunskap
  • Politisk sakkunskap
  • Socialt ansvarstagande
  • Spiritualitet

Det är en holistisk syn på ledarskap där både ande kropp och själ inryms. Här kombineras fakta och kunskap med klokhet, bildning och visdom. Allt ger ledare ett gott omdöme.

Anders Borg , f.d. finansminister, menar att det grundläggande förtroendet för varandra, även om vi har olika åsikter, är helt avgörande vid en kris. Han tar bankkrisen som exempel. ”Något har gått fel, men vi börjar inte med att peka finger utan biter ihop och jobbar på”. Andra länder som misslyckades ägnade sig åt leta syndabockar. Tilliten saknades. Det fanns ingen gråskala.

Vi står mitt i stora samhällsförändringar. Ska vi klara dem får inte tilliten krackelera. Vi måste anstränga oss för att lyssna på den andre för att hitta vägen framåt så att vi kan  skapa det goda samhället. Vikten av delaktighet och inkludering blir allt viktigare för att hålla ihop samhällsgemenskapen.

Klokfaktorerna destillerar fram 10 framgångsfaktorer. Men teorier är till föga hjälp om de inte realiseras av chefer och ledare i alla samhällssektorer. Allt från regeringskansli till minsta företag.

Svante Randlerts bok lyfter hoppingivande fram det autentiska medmänskliga ledarskapet som vill positiv förändring. En nog så viktig bild att lyfta i vår tid. Eller som Leonard Cohen sjunger, “There is a crack in everything. That’s how the light gets in”.

 

Att leda mot en hållbar framtid

/0 Kommentarer/i , , /av

Genom Agenda 2030 och dess 17 globala mål för en hållbar utveckling har världens ledare enats kring en gemensam riktning för att skapa en hållbar värld för alla. Trots denna ambitiösa vision, och den mest allomfattande planen någonsin för att skapa en genomgripande förändring av världen, så har framstegen hittills varit otillräckliga.

Idag präglas vår värld av en mängd komplexa utmaningar, allt från klimatförändringar, ekonomisk ojämlikhet till sociala orättvisor. Dessa utmaningar kräver genomtänkta och mångfacetterade lösningar. De kräver också en djupgående förändring i vårt sätt att leda och agera.

För att möta yttre utmaningar och hantera den ökade komplexiteten i vår omgivning, kan chefer och ledare inte bara fokusera på externa åtgärder och strategier. En viktig, men ofta förbisedd del av att driva förändring, ligger i att stärka och utveckla de inre egenskaperna och förmågorna, först i oss själva och sen hos andra individer.

Det här är grunden till varför Inner Developement Goals, IDG, utvecklades. IDG är ett svenskt initiativ som är framtaget genom ett brett samarbete mellan forskare och experter från hela världen. Grundsyftet med ramverket är att utveckla människan med fokus på färdigheter och förmågor som behövs för att vi ska kunna nå de globala målen och Agenda 2030. Tanken är att om vi blir bättre människor, kan vi också skapa en bättre framtid.

IDG-ramverk består av fem dimensioner med 23 förmågor för mänsklig inre tillväxt och utveckling. Sammanfattningsvis handlar ramverket om följande:

  • Vara: Det handlar om att förhålla sig till sig själv. Genom att odla vår inre tillvaro och fördjupa vår relation till våra tankar, känslor och kropp, kan vi vara närvarande, medvetna om våra intentioner och undvika att reagera impulsivt när vi ställs inför komplexa situationer.
  • Tänka: Det handlar om våra kognitiva förmågor. Genom att utveckla vår förmåga att se saker från olika perspektiv, utvärdera information och förstå världen som en sammanlänkad helhet, skapar vi en grund för kloka beslut.
  • Relatera: Det handlar om att bry sig om andra och omvärlden. Genom att visa uppskattning, omtanke och känna samhörighet med andra, såsom grannar, kommande generationer eller vår miljö, kan vi bidra till att skapa mer rättvisa och hållbara samhällen för alla.
  • Samarbeta: Det handlar om sociala färdigheter. För att göra framsteg i gemensamma utmaningar behöver vi utveckla förmågan att inkludera olika perspektiv, skapa utrymme för olika åsikter och kommunicera effektivt med intressenter som har olika värderingar, färdigheter och kunskaper.
  • Agera: Det handlar om att driva förändring. Egenskaper som mod och optimism är viktiga för att vi ska kunna agera med full kraft, bryta gamla mönster, generera nya idéer och vara ihärdiga även i svåra och osäkra tider.

Genom att förstå de fem dimensionerna och utveckla dessa förmågor kan chefer och ledare navigera genom dagens komplexa landskap och samtidigt möta kraven från Agenda 2030. IDG-ramverket kan ge oss verktyg att inte bara reagera på förändring, utan att proaktivt driva den för att forma en mer hållbar och inkluderande framtid för alla.

Trots att vi lever i en tid i avsaknad av ett tydligt, modigt och framförallt lyhört politiskt ledarskap, så behöver det inte hindra oss andra från att göra det som är rätt. Vi är alla ledare i omställningen till en hållbar värld. Kom ihåg att ditt ledarskap avgör åt vilket håll världen rör sig. Hur vill du bidra till en rörelse i rätt riktning?

 

Små nedslag i det positiva kan ge oanade effekter

/0 Kommentarer/i , , , , , /av

I dessa tider, när påskhelgen närmar sig och många av oss längtar efter en stund av avkoppling och återhämtning, är det lätt att låta sig dras med i den ström av negativa nyheter som fyller våra mediekanaler. Rapporter om konflikter, ekonomiska utmaningar och globala kriser tycks dominera vår omvärldsuppfattning och kan ibland överväldiga oss.

Men mitt i detta brus av negativitet är det viktigt att lyfta fram de ”små” positiva insatserna som görs av olika aktörer i samhället. Särskilt när det handlar om engagemang och aktiviteter på arbetsmarknaden och bland dess parter. För dom finns där!

Exempel på detta är de initiativ som syftar till att stödja och utveckla unga chefer. Ledarnas rapport ”Unga chefer – precis som alla andra ?” och forskningsprojekten Vid Umeå universitet och Karolinska Institutet belyser problematik och möjligheter i ämnet. Där efter har Prevent och Sunt Arbetslivs engagemang kring att sprida dessa insikter kring unga chefer påbörjats. Genom att informera företag och organisationer om  stöd, rådgivning och utbildning för unga ledare bidrar detta till att skapa en mer inkluderande och stöttande arbetsmiljö där unga chefer kan växa och utvecklas i sin roll. Genom mentorskap, introduktionsprogram och specifikt stöd i hanteringen av personalfrågor kan unga chefer ges verktyg och resurser för att lyckas i sin chefsroll.

Vidare är det en glädjande utveckling att det är gott om kvinnliga Vd:ar i ungas företag. Av landets alla UF-företag är det 46 procent som har en kvinna på Vd-posten. Det kan jämföras med Svenskt Näringslivs statistik (år 2022) för sina medlemsföretag där runt 20 procent av vd:arna är kvinnor. Att se att kvinnor intar ledande positioner inom UF-företagen är en positiv signal för jämställdheten och mångfalden. Det visar att normer kring ledarskap förändras och att unga företagare är öppna för att välja ledare utifrån kompetens och potential, oavsett kön.

Dessutom är det glädjande att notera att Medlingsinstitutets årliga rapport om avtalsrörelsen och lönebildningen används som kurslitteratur vid Lunds universitet. Det är ett positivt tecken på att det finns ett ökande intresse och behov av kunskap inom området. Genom att öka vår förståelse för den svenska arbetsmarknadsmodellen och nyttan med branschanpassade kollektivavtal kan vi bidra till en mer effektiv och hållbar arbetsmarknad för alla.

Till sist vill jag lyfta Ledarnas positiva och viktiga årliga arbete med utmärkelsen ”Framtidens kvinnliga ledare”. Med detta arbete och denna lista med 75 kvinnor vill vi ändra på bilden av ledarskap som en manlig arena. Genom att lyfta fram goda exempel och inspiratörer som också är unga och kvinnor, vänds förlegade föreställningar om vem som får vara chef upp och ner. Att arbeta för en jämställd chefsmarknad och att synliggöra framstående kvinnor som chefsförebilder är alltid en välkommen insats.

Jag tror att genom att fokusera mer på det som är schysst och inspirerande så kan vi skapa en mer balanserad och positiv syn på tillvaron. Det hjälper oss att hantera stress och oro och ger oss energi och motivation att fortsätta arbeta för en bättre framtid. Låt oss hjälpas åt att hitta fler positiva nyheter i vår vardag, eller varför inte vara med att skapa dem!