Inlägg

Mål utan engagemang – ett av chefens svåraste dilemman

Efter att ha läst Tidningen Chefs intervju i december med Sophie Hedestad, vd på ett företag som utvecklar en AI-baserad plattform för målstyrning, började jag fundera över hur väl våra organisationer egentligen hanterar målstyrning och utvecklingssamtal. Genom mina olika positioner på Ledarna har jag mött många chefer som delar samma svårighet: ”Trots att vi har klart formulerade mål resulterar de sällan i det engagemang vi hoppas på.”

Många verksamheter är skickliga på att formulera mätbara, tidsatta och uppföljningsbara mål, men brister ofta i kommunikationen kring målens egentliga betydelse och syfte. Konsekvensen blir att målen saknar den förankring som krävs för att motivera medarbetarna. Verksamheten eftersträvar styrning, effektivitet och resultat, medan individerna inom organisationen söker sammanhang, motivation och en begriplig mening bakom sitt arbete. När dessa behov inte harmoniserar hamnar chefen i en komplex position med ansvar både gentemot ledningen och medarbetarna.

Mål fastställs ofta genom en top-down process. Dessa mål definieras på ledningsnivå och presenteras som strategiska prioriteringar eller nyckeltal, men saknar ibland tillräcklig dialog med medarbetarna. Detta kan leda till att målen uppfattas som ytterligare krav snarare än vägledning. Det är inte ovanligt att chefer har svårigheter att förklara bakgrunden till vissa mål.

Ledarskapsforskning visar att mål som inte förmedlas med ett tydligt syfte snabbt förlorar sin motiverande effekt. Medarbetare som inte ser meningen riskerar att fokusera på att leverera rätt siffror snarare än att bidra till verksamhetens utveckling. I sämsta fall kan detta ge upphov till ökad stress, cynism och en känsla av meningslöshet, vilket i längden påverkar såväl arbetsmiljö som prestation negativt.

Chefer har ett stort ansvar. De ska både leverera resultat och skapa engagemang samt hållbara arbetsvillkor för sina medarbetare. Att ge arbetet mening innebär inte att ta bort utmaningar eller sänka målsättningar, utan snarare att översätta mål till något konkret och relevant i den dagliga verksamheten. Här är chefens roll avgörande. En ledare som kan sätta mål i relation till organisationens uppdrag och långsiktiga utveckling hjälper medarbetarna att förstå riktningen. Mening uppstår när människor ser hur deras eget arbete påverkar helheten. Chefer som lyckas bäst med detta arbetar ofta mer dialogbaserat. De involverar medarbetarna i hur målen ska nås, ibland också i hur de formuleras. Delaktighet skapar ägarskap, och ägarskap skapar motivation. Att bryta ner övergripande mål i tydliga delmål gör dem dessutom mer hanterbara och mindre abstrakta.

En annan viktig aspekt är att bredda synen på mål. Allt kan och bör inte mätas i siffror. Utveckling, lärande, samarbete och förbättringar är minst lika avgörande för långsiktig framgång, men riskerar att hamna i skymundan i en alltför snäv målbild. När mål känns betydelsefulla ökar engagemanget, arbetsmiljön förbättras och resultaten håller i sig längre. För chefer innebär detta bättre möjligheter att lyckas med sitt uppdrag.

Sammantaget blir det tydligt att chefens förmåga att skapa mening, delaktighet och hållbara resultat är avgörande för hela organisationens framgång. Därför är det rimligt att lönesättningen för chefer också speglar just detta. Att ledarskapet värderas lika högt som de faktiska resultaten. En chef som lyckas bygga engagemang, främja utveckling och skapa arbetsglädje bör få det erkännandet även i lönekuvertet. Det är först då ledarskapet på riktigt blir en strategisk framgångsfaktor, inte bara fina ord på ett papper.

Är du nyfiken på hur ledarskapet har värderats för 27 000 chefer? Missa då inte ”Lönekollen 2026” där vi redovisar årets resultat av Ledarnas löneenkät för chefsmedlemmar.

Nyttiga länkar på ledarna.se:

Lönekollen

Ledarnas syn på lön

Chefens lön

 

 

 

 

I want it all!

Ljuset återvänder sakta men säkert och igår hördes fågelkvitter från parken utanför fönstret. Våren är full av känslor och lön handlar ofta om just känslor. Det är också tiden för kvällstidningarnas rubriker ”Så förhandlar du dig till en högre lön”, ”Här är lönerna högst i länet” och ”Bli en vinnare i löneförhandlingen”.

I want it all! Skylten stod vid frukostbordet på ett hotell i Göteborg för några veckor sedan. Det fick oss att tänka på synen på lön i Sverige. Svensken i allmänhet utgår från att vi kan förhandla oss till en högre lön i lönesamtalet. Så länge vi kommer med rätt argument och tar till rätt knep för att köra över chefen i förhandlingen, en gång om året. Det finns sällan någon koppling mellan vad vi faktiskt gör på jobbet de andra 364 dagarna och själva lönesamtalet. Vi bara förutsätter en höjning i nivå med Industrimärket, annars blir vi missnöjda.

I dagarna släppte Ledarna årets lönestatistik för chefer – Lönekollen. Statistiken bygger på svar från löneenkäten som Ledarnas medlemmar svarade på hösten 2017. Ledarna erbjuder lönestatistik som ett verktyg för chefsmedlemmar i det egna samtalet om lön. Som chef kan du ha statistiken som faktagrund när du ska prata om hur din ersättning och dina förmåner förhåller sig till marknaden för chefer med liknande uppdrag. Statistiken är ett sätt att föra in ytterligare en nivå i dialogen mellan dig och din chef.

När ni pratar om hur din lön förhåller sig till andra chefer i din verksamhet och till marknaden i stort så måste ni också prata om vad du ska/kan göra för att förändra ditt löneläge i förhållande till omvärlden. Det är då ni närmar er svaret på frågan som chefer tycker är allra svårast i lönesamtalet, nämligen – Vad ska jag göra annorlunda för att påverka min lön framåt i tiden?

Det bästa sättet att påverka din löneutveckling är att ha en löpande dialog med din chef om ditt uppdrag och din verksamhet. Dialogen leder till att du får bättre förutsättningar att göra ett bra jobb och det gör att du blir nöjdare med din arbetssituation då du samtidigt får bekräftelse. När ni pratar så skapar du dina förutsättningar inför kommande års lönesamtal.

Ledarna vill att samtalet om lön på samhällsnivå ska handla om hur det goda ledarskapet bidrar till bättre verksamheter och i förlängningen ett bättre samhälle. Det handlar om att bra chefer ska ha bra lön. De chefer som inte når hela vägen fram behöver få veta vad de ska göra annorlunda. Precis som du vill att din chef berättar vad du annorlunda för att påverka din löneutveckling.

Kom ihåg att den enda som kan avgöra vad som är en bra lön för dig är du själv!

Länkar

Av: AnnCharlotte Bretan & Johan Thesslin

Inga fantasilöner!

Idag är det dags för Ledarna att berätta vad Sveriges chefer tjänar. För det är vi, och inte kvällstidningarna, som sitter på sanningen om priset på ledarskap och ansvarstagande.

Det är roligt att vara chef och det är tur, för annars skulle vi aldrig få någon att ta chefsjobben. Det lönar sig nämligen dåligt.

 Det står ett skimmer kring begreppet chef, ett skimmer av makt och inflytande, av höga löner och fina villkor. Men verkligheten är långt därifrån. Medianlönen för svenska chefer är 36.500 kronor. Inte så pjåkigt tycker kanske någon, men då ska man komma ihåg att begreppet median innebär att hälften av Sveriges chefer tjänar mindre!

Många, många chefer i alla branscher går till jobbet och tar ansvar för medarbetare, arbetsmiljö och verksamhetsutveckling utan att få mer än ett par tusenlappar i månaden extra  för det. Både företag och offentlig sektor vittnar om att de får allt svårare att rekrytera chefer, framförallt på låg- och mellannivå. Kraven på chefer i de positionerna är stora, framförallt på ständig tillgänglighet och på förmåga att leda medarbetarna till högre prestationer. I ett hårdnande samhällsklimat, där varje person förväntas göra sitt yttersta på jobbet, är det chefen som ska fånga upp och coacha de medarbetare som sackar efter. Och avsluta anställningen när det inte går längre.

Många chefer med stora personalgrupper, inom offentlig sektor, inom handeln och servicenäringen vittnar om att närheten till de många medarbetarna är det som gör jobbet roligt och spännande. Men det är också det som gör att man inte orkar i längden utan till sist kliver av sitt chefsuppdrag.

Ett gott ledarskap har ett stort värde för alla verksamheter. Men det har också ett värde för samhället, ett värde som syns i att människor mår bra och trivs på sina jobb. Det värdet ska synas i chefernas löner. Priset på gott ledarskap är alldeles för lågt i Sverige!