Inlägg

Lönlöst att satsa på chefslöst!

I dagens Metro står att läsa om ytterligare ett företag, managementkonsultbolaget Centigo, som avskaffat cheferna. I ett tidigare blogginlägg lyfte jag samma typ av ”nytt” fenomen. Men också den här gången är det en sanning med modifikation.

Men innan jag tar det påståendet vidare vill jag ägna några rader åt det som kallas “det svenska ledarskapet”. Den svenska ledarskapsmodellen har bland annat beskrivits av Vinnova och av Stefan Tengblad, professor i företagsekonomi.  Tengblad menar att svenskt ledarskap är ett demokratiskt ledarskapsideal med platta organisationer och få chefsled.  Det innebär att medarbetarna har en hög grad av självstyrning och möjlighet att påverka beslut. I Vinnovas rapport beskrivs svenska chefer ha fokus på de övergripande målen, att sätta riktning och skapa stödjande strukturer för ett fungerande arbete. De lämnar detaljer och genomförande till arbetsgrupperna själva.

Enligt Vinnova är detta sätt att leda framgångsrikt och röner uppskattning utomlands. Men det finns också de som höjer ett varnande finger för att vi i globaliseringens era är på väg att lämna det svenska ledarskapet. Päivi Riestola uppmärksammar i sin doktorsavhandling hur allt fler företag anammar ledningsmodeller som krockar med den svenska företagskulturen. Hon menar att svenska chefer alltför okritiskt anammar nya managementtrender.

Nåväl, åter till de ”chefslösa” företagen. I Centigo har man alltså avskaffat chefer, men istället satt in ledare vars uppgift är att coacha medarbetare, se till att de har adekvat information samt att de följer företagets affärslogik.  Detta sätter i högsta grad fingret på delar av en traditionell chefs uppgifter. Likaså uttrycks vikten av ledarnas tillgänglighet. Eftersom deras viktigaste uppgift är att stötta medarbetarna måste de också vara tillgängliga och inte låsa in sig på kontoret. Jag frågar mig åter: Är detta något som skiljer sig från en chef?

Min uppfattning är att företag experimenterar med chefsrollen, men oavsett hur de vill beskriva sina organisationer så finns det personer som har ett övergripande ansvar för medarbetare och/eller verksamhet.

Jag undrar vad detta beror på. Kanske lyckas man inte fullt ut leva upp till det svenska ledarskapsidelat? Vill man skapa en illusion av högre delaktighet? Finns det en negativ syn på chefskap och i så fall varför? Har en ledare lägre lön än en chef?

Tala gärna om vad du tänker om detta.

Länge leve chefen!

Den senaste tiden har media uppmärksammat företag som avskaffar chefer.  Flera av dem amerikanska. Kanske just därför har de fått mycket uppmärksamhet. Här i Sverige har vi i jämförelse med USA redan plattat till våra organisationer en hel del och redan på 70-talet provade vi i Sverige på självstyrande grupper. En bra översikt om för- och nackdelar med att avskaffa chefen finns att läsa i SvD.

Men härom dagen kunde man läsa om ett svenskt företag i SvD, Björn Lundén information, med 85 anställda som inte har några chefer. Vad jag förstår har det sett ut så under många år.

Nåväl, det är en sanning med modifikation. Grundaren är tillika vd eftersom aktiebolagslagen kräver att en sådan finns. Av artikeln framgår att de flesta beslut tas helt demokratiskt. En person, en röst, oavsett befattning. Men även här finns undantag. Frågor kring vinstutdelning och personliga medarbetarfrågor, såsom arbetsmiljö och rehabilitering, ligger utanför den demokratiska ordningen. Det framgår också att den chefslösa modellen uppvisar vissa svagheter när organisationen växer. Ju fler anställda, desto svårare är det att ha en god överblick över helheten och alla medarbetares uppgifter och ansvarsområden.

I artikeln lyfts naturligtvis betydelsen av medarbetarnas engagemang och delaktighet fram. Vad som förbryllar mig är ett citat av grundaren som tycks vara ett skäl till att han valt den chefslösa modellen. Han säger: ”Jag anser att alla bestämmelser i ett företag bara har ett enda syfte, nämligen att kränka de anställda”. Det får mig att undra hur hans erfarenheter ser ut när det gäller egna chefer. De kan knappast ha varit särskilt positiva.

Själv tror jag inte alls på chefslösa organisationer. Min erfarenhet är att i alla grupper, oavsett vad de är till för, utkristalliserar sig någon form av ledare. Uppgiften må rotera, men nog sjutton finns ledaren där. Det är min övertygelse att en formell organisation behöver personer som har ett uttalat ansvar att se till helheten och skapa förutsättningar för att medarbetarna ska kunna utföra sina uppgifter. Förutsättningar som bland annat innefattar delaktighet, engagemang och inte minst spelregler för att skapa trygghet. Jag ifrågasätter också modellen att alla ska vara delaktiga i alla beslut. Har svårt att se hur det kan vara tids- och resurseffektivt.

Nä, jag vet i alla fall vad jag tycker om chefers vara eller icke vara.

Tror du att din organisation skulle fungera helt utan chefer?