Cheferna står upp för demokratin – men känner oro för framtiden

/0 Kommentarer/i , , , , , , , , /av

Att vi inte kan ta demokratin för givet har blivit uppenbart för de allra flesta av oss under senare år. Att demokratin ständigt måste vårdas, försvaras och utvecklas är en insikt som delas av Sveriges chefer, om man ska tro årets demokratirapport från Novus.

Rapporten – som presenterades under Almedalsveckan tidigare i somras – bygger på ett samarbete mellan Novus, Skandia, Ledarna, Peab och Sveriges kommunikatörer. Undersökningen fokuserade extra på just chefernas syn på den demokratiska utvecklingen och deras roll och ansvar för en positiv samhällsutveckling.

527 chefer inom privat, offentlig och idéburen sektor – från vd:ar till mellanchefer i organisationer med minst 25 anställda – har besvarat undersökningen. Och en sak står klart: chefernas engagemang för demokratin är starkt och här finns en kraft att ta tillvara.

Demokratin – en självklarhet att försvara
Nästan alla chefer anser att demokratin är viktig, både idag och i framtiden, och 98 procent tycker att den är värd att försvara.

Men det finns också en oro. Ungefär hälften av de tillfrågade cheferna upplever att demokratin i Sverige är hotad. Bland de största hoten nämns fake news, kriminalitet, bristande integration, okunskap om samhället och extremism.

Chefernas roll i samhället – mer än bara ledarskap
Hela 93 procent av cheferna anser att de själva har ett ansvar att påverka samhället i en positiv riktning. 63 procent ser det som en självklar del av chefsrollen att bidra till att värna demokratin. Det är ett tydligt tecken på att demokratin inte bara är en abstrakt princip, utan något som cheferna känner ett personligt ansvar för.

Cheferna ser dock stora brister i det politiska ledarskapet. Drygt åtta av tio chefer menar att det yttersta ansvaret att värna demokratin fortfarande ligger hos regeringen och politiska beslutsfattare. Men det är endast en av tio som anser att dagens politiker stärker demokratin. Tre av tio upplever istället att dagens politiker försvagar demokratin.

Organisationer som demokratibärare
Det är inte bara chefen som individ som har ett ansvar. 92 procent av cheferna svarar att det är viktigt att deras organisation värnar om demokratin. Men även här finns en diskrepans: bara 55 procent upplever att deras organisation faktiskt bedriver ett aktivt arbete för detta.

Så vad kan organisationer göra? I de öppna svaren lyfter cheferna fram konkreta exempel: att lyssna på allas åsikter, stå upp för allas lika värde, följa lagar och regler, motverka korruption, rekrytera meritbaserat och undvika att politiska åsikter påverkar beslutsfattandet. Det handlar om att bygga en kultur där demokratiska värderingar genomsyrar hela verksamheten.

Som Sveriges chefsorganisation ser vi på Ledarna att chefer har en unik möjlighet – och ett särskilt ansvar – att vara förebilder för ett demokratiskt ledarskap. Det handlar inte bara om att fatta beslut och nå resultat, utan också om att skapa inkluderande arbetsplatser där alla röster får höras, där rättvisa och transparens råder, och där samhällsansvar är en naturlig del av vardagen.

När chefer tar ställning för demokratin, både i ord och handling, stärker det inte bara organisationen – det stärker hela samhället. Därför vill vi uppmuntra fler chefer att reflektera över sin roll, sitt inflytande och hur de kan bidra till att värna och utveckla demokratin i Sverige.

 

 

Ledarskap för trygga och inkluderande arbetsplatser

/0 Kommentarer/i , , , /av

Stockholm Pride 2025 står för dörren. Det är mer angeläget än någonsin i en tid då demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter ifrågasätts på flera håll i världen.

Sett över en längre tidsperiod har mycket förändrats till det bättre, men just nu ser vi bakslag, motgångar och hot mot den positiva utvecklingen. Pridefiranden som ställs in på grund av hot, nya lagar som inskränker människors rättigheter, ökade attacker mot hbtqi+-personer. En växande andel, både i befolkningen i stort och bland chefer, upplever att demokratin i Sverige är hotad. Och demokrati är ett grundläggande villkor för att mänskliga fri- och rättigheter ska respekteras.

I en tid då den amerikanska presidentadministrationen förbjuder mångfaldsarbete blir det än viktigare att chefer i Sverige fortsätter att ta ansvar för mångfald och inkludering. Genom att agera som förebilder kan chefer bidra till trygga arbetsplatser. Ett öppet, inkluderande ledarskap är avgörande för att alla ska kunna känna sig välkomna på jobbet, oavsett sexuell läggning eller könsidentitet. Som ledare bär du ett särskilt ansvar: att se till att diskriminering och trakasserier motverkas, att normer synliggörs och utmanas, och att skapa en kultur där olikheter kan bidra till en bättre verksamhet.

Vad kan vi då som chefer göra? I Ledarnas checklista hittar du konkreta, ”hands-on” råd och tips för att skapa en verksamhet där alla kan känna att de hör hemma.

Som bärare av samhällets demokratiska värderingar ses vi som chefer alltid som ledare. När vi vågar gå före och stå upp för alla människors lika värde, skapar vi arbetsplatser där fler trivs, utvecklas och vågar vara sig själva. Genom att visa mod, omtanke och tydlighet kan vi bygga broar och bidra till ett bättre samhälle.

Samhället förändras och goda ledare gör det till det bättre

/0 Kommentarer/i , , , , , , , , , /av

Ledarna har befunnit sig Almedalen för att visa på chefskapets viktiga roll för att möta vår tids stora utmaningar. Ska vi klara att utveckla företag, verksamheter och samhället till ett bättre samhälle för kommande generationer behöver chefer och ledare rätt förutsättningar. I fyra seminarier  med överrubriken Chefer i osäkra tider – vem är ledaren i nöden? fokuserade vi på hur chefer påverkas av gängkriminaliteten, chefers roll i omställningen till ett hållbart samhälle och chefers uppdrag att skapa motståndskraft och resiliens i uppbyggandet av Sveriges totalförsvar. I seminariet om den organiserade brottsligheten bjöd  Anna Wallenheim, socialdemokratiskt riksdagsledamot och medlem av justitieutskottet, generöst på en reflektion

– När jag fick frågan att medverka i det här seminariet med frågeställningen om chefers förutsättningar för att hantera gängkriminaliteten, slogs jag av att jag aldrig som politiker ställt mig den frågan. Det var en ögonöppnare för mig.

En av åhörarna, chef inom en större samhällsinstitution, sa efteråt

– Vilken viktig aspekt på gängkriminaliteten – hur det påverkar chefer i deras vardag, aldrig tänkt på det på det sättet. Vi måste ta det vidare i vår organisation.

Det är precis det vi på Ledarna vill skapa förståelse för, chefers roll som samhällsbärare. Ska vi klara utmaningarna måste chefer på alla nivåer ha rätt förutsättningar.

Chefers roll i omställningen är helt central och det kunde vi visa i den nya rapporten om klimatledarskap ”Från gröna ambitioner till verklighet”. Cheferna visar tydligt att de vill ta ansvar och bidra till omställningen och cheferna efterlyser ökad tydlighet och långsiktighet från politiken. Om spelreglerna inte ändras hela tiden finns större möjligheter att nå målen.

Det oroliga geopolitiska läget har ställt Sveriges chefer inför uppgiften att stärka vårt gemensamma totalförsvar. En enig panel betonade vikten av att öva i fredstid och att samarbeta över sektorsgränser för att skapa en starkare motståndskraft. När beredskapsansvaret blir än tydligare och läggs på cheferna måste vi våga prioritera så att ledarskapet blir hållbart.

Rysslands brutala invasionskrig av Ukraina har accentuerat behovet av att stärka totalförsvaret. I ett avslutande seminarium fick åhörarna möta Kostiantyn Koshelenko, tidigare biträdande socialminister i Ukraina , som utifrån sin bok ”Ledarskap i krigstider – erfarenheter från Krigets Ukraina”, berättade om hur han agerar som ledare i en extremt pressad situation. Det är ett modigt och situationsanpassat ledarskap som hela tiden måste söka nya vägar för att lösa uppgiften utifrån förändrade förutsättningar.

I ett efterföljande samtal beskrev Pär Lager senior rådgivare på försvarshögskolan, som återkommande besökt Ukraina, vilka lärdomar vi kan dra av Kostiantyn och andra chefers agerande i Ukraina. Ska ledare fungera behöver de först se till att anhöriga och familj finns i någorlunda säkerhet. Det handlar om att i ett osäkert läge  fokusera på det som går att påverka och släppa det som är utom ens kontroll. Förmågan att innovera och arbeta agilt är helt nödvändigt. Att som ledare vara en förebild och jobba kommunikativt är helt centralt.

Ledarnas devis ”Samhället förändras och goda ledare gör det till det bättre” är mer sant än någonsin och vi fortsätter stärkta av samtalen i Almedalen att sträva vårt mot målet att ”Alla har en bra chef”. Det arbetet återupptas efter en välbehövlig semester för oss alla.

Glad sommar!

 

 

 

Mångfald under attack – det är inte läge att vika ner sig

/0 Kommentarer/i , , , , , , , /av

Den 9 maj genomförde vi på Ledarna webbinariet ”Mångfald under attack: Vad betyder det för ledarskapet?”. Det är helt uppenbart ett ämne som väcker känslor, engagemang och reaktioner. Medlemmar har hört av sig, de flesta med hejarop men några med kritiska frågor och funderingar. En del är glada för att vi tar tydlig ställning för mångfald och inkludering, andra anser att vi som fackförbund inte ska ta politisk ställning eller, som några uppfattat det, komma med moraliska pekpinnar.

Det kan vara värt att stanna upp och reflektera över kritiken. Ligger det något i den som gör att Ledarna bör ompröva sin hållning? Jag anser inte det. Men sakligt framförd kritik förtjänar respektfulla och genomtänkta svar.

Att Ledarna som förbund är partipolitiskt obundet råder det inga tvivel om. Det är fastslaget i vårt förbundspolitiska program. Men det innebär inte att Ledarna är neutrala i olika värdefrågor eller i sakpolitiska frågor som rör chefer, ledarskap eller villkoren på arbetsmarknaden. Ledarna är en idé- och värderingsburen samhällspolitisk aktör som i alla sammanhang lyfter fram ledarskapets avgörande betydelse för en positiv samhällsutveckling. Och som organisation står vi stadigt i uppfattningen om alla människors lika värde.

För Ledarna är det fundamentalt att samhället präglas av respekt för människors olikheter och att alla ska ges lika förutsättningar och möjligheter att utveckla sina förmågor och färdigheter. Det är en grundläggande rättvisefråga.

Men att arbeta med mångfald och inkludering handlar inte bara om värderingar. Det handlar också om kvaliteten i beslutsfattandet. I ett alltmer kunskapsintensivt och konkurrensutsatt samhälle blir det viktigare att alla kompetenser och talanger tas tillvara – oavsett kön, etnicitet, religion, ålder, sexuell läggning eller någon av de andra diskrimineringsgrunderna. Tyvärr vet vi att det inte är så idag. I Ledarnas undersökningar kan vi se att stereotypa föreställningar om hur en chef ser ut fortfarande lever kvar. Och det finns relativt mycket forskning som visar att det är svårare för vissa grupper av individer att få jobb eller attraktiva befattningar jämfört med andra.

Rekrytering och befordran sker inte alltid utifrån kompetens och lämplighet utan påfallande ofta utifrån omedvetna fördomar eller personliga nätverk. Ofta dessa två i kombination. Lika söker lika. Äldre personer, utlandsfödda, i synnerhet med arabiskt klingande namn, och personer med funktionshinder har betydligt svårare att bli kallade till anställningsintervju, trots att de har samma eller bättre kvalifikationer och erfarenheter.

Det kan vara enkelt och bekvämt att söka kompetensen där vi känner oss hemma och är trygga – men det är inte det bästa vare sig för verksamheten eller för samhället i stort. Vi behöver därför synliggöra, prata om och våga utmana de fördomar som vi alla går och bär på. Vi kan ha olika fördomar, men vi har dem. Genom att föra upp omedvetna fördomar till en medveten nivå så kan vi fatta bättre beslut, som är mer grundade i fakta och saklig analys.

Visst finns det delar inom DEI (Diversity, equity, and inclusion) som kan förtjäna kritik, inte minst om man betraktar det utifrån den amerikanska kontexten. Men om chefer och medarbetare ska rekryteras, behållas och utvecklas utifrån kompetens, meriter och potential behöver man leta i hela befolkningen och dra nytta av den mångfald som finns i samhället.

Titta gärna på seminariet i efterhand och bilda dig en egen uppfattning.

Framtidens kvinnliga ledare – listan som inger hopp och framtidstro

/0 Kommentarer/i , , , , , , , , /av

Igår var en dag fylld av energi och framtidshopp när Ledarna för 19:e året i rad presenterade listan över Framtidens kvinnliga ledare. En lista över moderna framgångsrika ledare, som också är unga och kvinnor. Med listan vill vi vända upp och ner på förlegade föreställningar om vem som kan och får vara chef.

Dagar av hopp och framtidstro behövs nu mer än någonsin. För vi lever i en tid där vi har en demokratiskt vald president som vill förbjuda företag och verksamheter att jobba för ökad jämställdhet, inkludering och mångfald. Ibland måste jag slå mig själv på kinden för att fatta att det inte bara är en mardröm utan verklighet.

Att i ljuset av detta se rikspolischefen Petra Lundh, som själv krossat flera glastak som första kvinna som både riksåklagare och rikspolischef, dela ut priset till årets etta på listan, Hanna Moisander, inger hopp. Hanna Moisander driver deb. (Diverse Executive Boards) och är styrelseordförande i bland annat Lager 157. Hanna representerar en ung generation kvinnor som tar plats i styrelserummen och bidrar till att stärka Sveriges konkurrenskraft och innovationsförmåga genom ett medvetet jämställdhets- och mångfaldsarbete.

Årets nummer två på listan är Victoria Escobar, medgrundare och operativ chef för Changers Hub. En idéburen organisation där hon och  hennes kollegor ger ungdomar i förorten möjligheter att förverkliga sina drömmar och bidra till samhällsutvecklingen på ett positivt och kreativt sätt.

Tove Jarl, vd på Ung företagsamhet, är årets trea på listan. Tove och organisationen ger unga människor möjlighet att ta de första stegen i sitt entreprenörskap. Här föds kommande ledare och blomstrande företag.

Kvinnorna på FKL-listan kommer från alla samhällssektorer och branscher. Listan präglas av unga människor med ett medvetet inkluderande ledarskap som ger gott resultat och visar på den stora potential som finns i nästa generation.

Många gånger får jag frågan ska vi inte utgå från kompetens istället för jämställdhet och mångfald. FKL-listan visar så tydligt att det inte finns en sådan motsättning. Tillsammans behöver män och kvinnor på rekryterande poster i företag och verksamheter öka sin kunskap om kompetensbaserad rekrytering. För utgår vi från människors kompetens och erfarenheter kommer vi få en mångfald i ledande positioner och det kommer stärka både företag och verksamheters konkurrenskraft. Men om vi stannar kvar i gamla normer av vem som kan och vill bli chef kommer vi att gå miste om en väldigt stor potential i samhället och backa in i framtiden.

FKL-listan med alla 75 ledare stärker mig i att det finns en sådan kraft i den unga generationen. Listan är en tydlig bild av ledarskap som inger hopp om att vi kan skapa ett hållbart samhälle för många kommande generationer.

Läs mer om Hanna i Dagen nyheter här och i Breakit här 

2253 gånger 856 pixlar

Earth hour – är det någon som orkar bry sig?

/0 Kommentarer/i , , , /av

För 19:e året är det åter dags för Earth hour. Men är det verkligen någon som orkar bry sig? I dessa tider av krig och oro?

Klockan 20.30 på lördag uppmanas alla människor i världen att släcka ljuset under en timmas tid för att rikta ljuset på behovet av omställning. Men det är väl ändå ingen som på allvar tror att vi räddar klimatet genom att släcka lamporna i en timme? Nej, men Earth Hour är heller ingen kampanj för att spara energi. Grundtanken är att det ska vara en manifestation som skickar en signal till världens ledare och beslutsfattare att agera och ta klimathotet på större allvar.

För som Kirsten Schuijt, generaldirektör, WWF International, uttrycker det: ”Insatserna har aldrig varit högre. Det senaste året var det varmaste som någonsin uppmätts – och avslutade det varmaste decenniet med de varmaste haven som registrerats. Vi har bevittnat historiska skogsbränder, stormar och torka. Vår värld är i fara, och vi närmar oss snabbt kritiska tipping-points där viktiga ekosystem kanske aldrig återhämtar sig. Earth Hour är en kraftfull påminnelse om vikten av att agera medan vi fortfarande kan. Det handlar inte bara om att släcka ljuset; det handlar om att tända en global rörelse för förändring. Genom att engagera individer, samhällen och företag kan vi skapa en kollektiv kraft som driver verklig påverkan och inspirerar hopp om en hållbar framtid.”

Det är otvetydigt så att vi lever i en tid då mycket är dystert och oroande. Men det finns ändå saker som väcker hopp. Framtiden är inte förutbestämd. Våra beslut och val spelar fortfarande en avgörande roll. Andelen chefer som svarar att hållbarhetsfrågor ingår i deras uppdrag har ökat över tid, det kan vi se i Ledarnas undersökningar. Alltfler företagsledningar inser också att omställningen till en verkligt hållbar verksamhet är existentiell – både för vår planet och för det företag som vill vara konkurrenskraftig på framtidens marknad. Nya tekniska lösningar finns och utvecklas ständigt. I stort sett alla lösningar som krävs för en fossilfri värld har vi alternativ teknik för. Vad som behövs nu är ett politiskt ledarskap som envist håller fast vid det långsiktiga målet om fossilfrihet, som ger rätt förutsättningar för nya investeringar och omställning.

Världen behöver inte mer mörker. Så låt oss använda Earth hour för att fästa ljuset på vad vi kan – och måste – göra för att våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn ska få en värld att leva i.

Kollektivavtal ger trygghet hela arbetslivet – och därefter

/0 Kommentarer/i , , , , , , , , , , , , , , , , /av

Hur lång är din veckoarbetstid? Har du utrymme för vila och återhämtning mellan arbetspassen? Har du koll på hur mycket pension du får när den dagen kommer? Vet du hur mycket ersättning du får om du får barn och ska vara föräldraledig? Vad händer om du skadar dig på jobbet och inte kan arbeta fullt ut? Och hur ser ditt behov av stöd ut om du blir uppsagd och behöver gå vidare i arbetslivet? Det här är helt centrala frågor som mer eller mindre berör  alla som arbetar. Och svaren på frågorna är starkt kopplade till förekomsten av kollektivavtal. Ändå är både kunskapen och intresset för kollektivavtal relativt låg hos gemene man.

På svensk arbetsmarknad omfattas fler än 9 av 10 anställda av kollektivavtal. Det är något som vi ska vara väldigt glada och tacksamma för. Kollektivavtalen ger de anställda trygghet, bland annat i form av en rejäl tjänstepension med låga avgifter, möjlighet att få extra ersättning vid föräldraledighet, extra ekonomiskt stöd mellan jobb, gratis karriärrådgivning och 80 procent av lönen för att studera mitt i livet.  Det här är förmåner som inte skulle finnas om kollektivavtalen inte fanns. Ett argument som ofta förs fram, inte minst i samband med konflikten på Tesla, är att många arbetsgivare utan kollektivavtal erbjuder sina anställda förmåner som är likvärdiga, eller till och med bättre, än de som finns i kollektivavtalen. Men de bortser ofta från att de kollektivavtalade lösningarna ger väldigt mycket för pengarna. Detta eftersom fackföreningarna, i kraft av ett stort antal försäkrade, har kunnat pressa ner olika former av avgifter. Höga fondavgifter har en mycket större effekt på den slutliga pensionen än vad många tror.

Trygghetsöverenskommelsen, som trädde i kraft i oktober 2022, ger den som är kollektivavtalsansluten bättre villkor och förutsättningar för kompetensutveckling och omställning jämfört med den som inte är det. Den innebär också en trygghet och ett stöd för arbetsgivare. Stöd från en omställningsorganisation underlättar även för arbetsgivare som kan få hjälp genom hela omställningsprocessen när någon behöver sägas upp, samtidigt som det blir lättare för den som blir uppsagd att hitta ett nytt jobb. Detta skapar förutsättningar att mjuklanda även i svåra omställningar och neddragningar.

Sverige är en förebild när det kommer till en välfungerande arbetsmarknad. En av de absolut viktigaste förklaringarna är vår omfattande tillämpning av kollektivavtal. Avtalen är ryggraden i den svenska arbetsmarknadsmodellen och avgörande för att skapa stabilitet, långsiktighet och tydliga regler. Även om vi har kunnat notera en uppgång av antalet förlorade arbetsdagar till följd av konflikt under de två senaste åren, så ligger vi långt under våra nordiska grannländer. Detta trots att Sverige är den klart största arbetsmarknaden.

Så nog är det värt att uppmärksamma och fira kollektivavtalets dag. Kollektivavtalen skapar större trygghet och stabilitet på arbetsplatsen. Den ger den både chefer och medarbetare bättre ekonomi i händelse av frånvaro från förvärvsarbete. På samhällsnivå ger de oss en välfärd som vi annars inte skulle ha.

Internationella kvinnodagen 2025 – viktigare än någonsin tidigare

/0 Kommentarer/i , , , , , , , , /av

Den senaste tidens händelseutveckling i världen visar hur viktigt det är med ledarskap och vilken skillnad det gör. Men den visar också hur viktigt det är med jämställdhet. I år uppmärksammar vi den internationella kvinnodagen i skuggan av krig i Europa och en världsordning som skakas om i sina grundvalar. Vi har ett gäng män, med enorm makt, som ytterst oansvarigt leker herre på täppan med människors liv, trygghet, frihet och värdighet som insats. Kvinnodagen är en uppmaning till alla oss män som vill stå för något annat.

Om du tänker på auktoritära ledare som genom historien förtryckt sitt folk och startat krig och konflikter, hur många av dessa har varit kvinnor? Jag misstänker att du, liksom jag, har svårt att komma på några. Visst, det finns exempel, men de är ytterst få i den långa raden av män. Hur hade historien och vår samtid sett ut om det hade varit fler kvinnor i ledande positioner? Jag är övertygad om att mycket hade varit bättre.

För att få de bäst lämpade personerna att axla och bli valda till de ledande positionerna så måste bilden av vem som kan vara ledare och chef breddas och utvecklas. Normer och föreställningar måste ständigt utmanas och synen på ledarskap förnyas, inte bara den 8 mars utan årets alla dagar. Vi vet att verksamheters effektivitet, produktivitet, innovationsförmåga och arbetsmiljö gynnas av jämnare könsfördelning, mångfald och inkludering på alla nivåer och sektorer. Detsamma gäller för hela länder.

Men vad är det då som gör att det fortsätter gå långsamt i rekryteringen av kvinnor som chefer och ledare? Och varför går det långsammare ju högre upp hierarkin i du kommer? En del av svaret är att vi har att göra med enormt starka normer och reproduktion av invanda mönster. Det måste vi gemensamt göra något åt! Vi ser nu väldigt tydligt vilka förödande konsekvenser förlegade manliga normer och föreställningar om starkt ledarskap kan få.

Världen står inför enorma utmaningar. Framtiden kräver av oss att vi nu ställer om till ett hållbart samhälle. För det krävs fred. För det behövs innovativa miljöer som tar vara på alla nya idéer. För det behövs samarbete.

En hållbar och fredlig värld är möjlig, men det förutsätter jämställdhet och fler kvinnor på ledande positioner.

Framtiden formas av er som vågar leda

/0 Kommentarer/i , , , , , , , /av

De senaste dagarnas politiska turbulens i Vita huset har påmint oss om hur snabbt världen kan förändras. När politiska maktskiften ritar om den globala spelplanen och grundläggande demokratiska principer utmanas, blir ledarskap mer än en titel – det blir en moralisk prövning av värderingar, ansvar och mod, med konsekvenser långt bortom det egna rummet.

Bra ledarskap är grunden för framgångsrika organisationer och en hållbar samhällsutveckling. Men vad händer när politiska ledare sviker det långsiktiga ansvaret? USA:s förändrade kurs har inte bara påverkat säkerhetspolitiken, utan också frågor som rör en hållbar utveckling. Klimatåtaganden har dragits tillbaka, initiativ för mångfald och inkludering har förbjudits och internationella samarbeten har brutits.

När ledarskapet sviktar på högsta politiska nivå urholkas inte bara tilliten. Det skapar också en kedja av konsekvenser som destabiliserar hela samhällen och sätter press på andra globala aktörer att ompröva sina egna strategier. USA:s förändrade kurs har satt omvärlden under press, och EU är inget undantag. I rädslan för att tappa konkurrenskraft har EU genom den så kallade Omnibus-förordningen börjat luckra upp tidigare kommunicerade hållbarhetskrav. Även om det finns goda skäl att förenkla EU:s regelverk som tenderar att bli alltför komplicerade och ibland även motstridiga, så får EU inte backa från att vara en drivande kraft i den gröna omställningen. Om ambitionerna urvattnas är de framsteg som är avgörande för en hållbar framtid hotade.

I en tid när osäkerheten växer kan ledarskap kännas ensamt. När trycket ökar och besluten måste fattas snabbt är det lätt att känna sig isolerad – tvivlande på om man gör rätt, medveten om att varje beslut kan få stora konsekvenser. Ändå ligger en av de viktigaste aspekterna av ledarskap i just detta: att våga fatta beslut även i osäkerhet.

Men samtidigt som vi ser politiska tillbakagångar har en annan kraft vuxit sig stark. Gång på gång ser vi ledare som vägrar backa från sina värderingar. I näringslivet fortsätter företagsledare att investera i klimatomställningen, mångfald och hållbarhet – trots politiska bakslag. I civilsamhället mobiliserar sig människor för att försvara grundläggande rättigheter. Och vi ser andra chefer och ledare som förstår att deras beslut inte bara påverkar deras egna organisationer – utan hela samhället.

Sanningen är att ledarskap aldrig sker i ett vakuum. Att vara chef eller ledare är att hantera osäkerhet och att bära ansvaret när andra tvekar. Det är lätt att känna sig ensam i svåra beslut – men det är också just där som ledarskap prövas. I en tid där många backar, är det ni som vågar leda som formar framtiden.

Det är nu det gäller

/0 Kommentarer/i , , , , /av

Vi lever i tider där våra värderingar som chefer och ledare prövas. Vad står vi för när det blåser starka bakåtsträvande och inhumana vindar över världen? Nu behöver vi visa färg.

Står vi upp för jämställdhet, inkludering och mångfald i samhället? Håller vi fast vid att den gröna omställningen måste ske nu? Om vi lutar oss mot forskningen vet vi att svaret självklart är ja. Om vi lutar oss mot en syn på alla människors lika värde är svaret ja. Om vi vill ge nästa generation ett hållbart samhälle är svaret ja. Och det finns många chefer och företagsledare som fortsätter att svara ja!

I höstas skickade jag ett öppet brev till de 30 största börsbolagen i Sverige. Med budskapet att om vi drar ut den genomsnittliga tillväxttakten för 2014–2022 framåt i tiden för respektive chefsnivå når vi jämställda ledningsgrupper först år 2135, om drygt 100 år! Helt oacceptabelt förstås. Brevet avslutades med en inbjudan till dialog. Hur kan vi förändra saken tillsammans?

I veckan träffade jag Volvo Groups HR avdelning under ledning av Diana Niu i Göteborg. För henne och Volvo är arbetet med jämställdhet, mångfald och inkludering en självklarhet. Det är affärskritiskt. Företaget verkar i en mansdominerad bransch och har idag 25 procent chefer som är kvinnor. Målet är 35 procent år 2030. De jobbar medvetet med att förbättra sina rekryteringsprocesser för att komma förbi omedvetna fördomar.

Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke har varit befriande tydlig med att vi inte kan vänta med den gröna omställningen. Stegras vd Henrik Henriksson beskriver inte arbetet med att producera fossilfritt stål som enkelt men ändå helt självklart. Vi kan inte backa in i framtiden eller tro att det som måste göras nu kan skjutas tio år fram i tiden. Då är svenska företag och verksamheter förbisprungna. Det är nu och inte sen det måste ske. Vi måste tillsammans peka på de goda exemplen och visa på förändringens kraft.

Chefens värderingar och syn på medarbetarna har stor påverkan på hela arbetsplatsen. Vi vet att samhället hela tiden förändras och det goda inkluderande ledarskapet gör det till ett bättre samhälle där människor och företag kan växa och utvecklas. Chefen som samhällsbärare är viktigare än någonsin. Det är nu det gäller, inte sen.