Inlägg

Trumps tullar har inga vinnare

/0 Kommentarer/i , , , /av

Som Blaise Pascal en gång skrev: ”Jag gjorde det här brevet längre än vanligt eftersom jag inte hade tid att göra det kortare.” Med det sagt blev denna blogg något längre än vanligt, men förhoppningsvis ger den en god överblick av de många perspektiv som präglar tullfrågan.

För den som inte orkar läsa hela texten är slutsatsen tydlig: USA:s tullpolitik kommer att påverka svensk ekonomi och dess chefer negativt, särskilt inom exporttunga branscher med starkt beroende av den amerikanska marknaden.

Men att skriva om tullar under Trumps ledarskap är minst sagt en utmaning. Förutsättningarna förändras snabbt och perspektiven är många. Denna text bör därför ses som en ögonblicksbild i en alltmer komplex och föränderlig värld, men den försöker också lyfta fram slutsatser med längre hållbarhet.

Hur hamnade vi här?
För att förstå hur Trumps tullpolitik påverkar svensk samhällsekonomi – och i förlängningen dig som chef – behöver vi först backa bandet.

Redan under sin första mandatperiod införde Trump som påverkade Sverige och Europa. År 2018 infördes exempelvis tullar på 25 procent för stål och 10 procent för aluminium. Det resulterade visserligen i ökad amerikansk produktion av stål och aluminium, men prisökningarna som följde slog hårt mot amerikanska företag som använde dessa material som insatsvaror (bygg, tillverkning o.s.v.). Det gjorde att Trump redan ett år senare tvingades slopa tullarna mot Kanada och Mexiko, och 2021 avskaffades de även mot EU i samband med pandemirelaterade prisuppgångar.

I sin andra mandatperiod har Trump intensifierat sin tullpolitik. I dagsläget står EU inför:

  • Alla länder – 25 procent på stål, aluminium och bilar
  • Alla länder – 10 procent på alla varor
  • EU – Tilläggstull på ytterligare 10 procent som är pausad i 90 dagar under förhandling.

Bakgrunden till de höjda tullarna sägs vara att rätta till orättvisa handelsförhållanden. Beräkningarna som tullarna baseras på är dock ytterst oseriösa och bygger enbart på hur stort procentuellt varuhandelsunderskott USA har mot EU, där USA importerar 39 procent mer från EU än vice versa. Trump gav dock alla länder en rabatt på ungefär hälften, slutresultatet 20 procent tullar mot EU.

De mer korrekta genomsnittliga tullarna på varor är dock 1,3 procent för import från USA till EU och 1,6 procent åt andra hållet.  Vi har därmed något högre varutullar gentemot USA än tvärt om, men det rättfärdigar knappast de höjningar som nu införs av Trump. Om vi dessutom inkluderar tjänstehandeln visar det sig att USA exporterar betydligt mer till EU än vice versa. Handelsunderskottet om 39 procent är därmed ännu mindre befogat som utgångspunkt för höjda tullar och landar snarare på omkring 8 procent om tjänstehandeln vägs in. Se data från kommerskollegium.

Effekter på svensk ekonomi
Oavsett rätt eller fel i sak är den kanske mest relevanta frågan för oss hur dessa tullar slår mot Sveriges ekonomi och i förlängningen Sveriges chefer.

Enligt en rapport från Kommerskollegium 2024 skulle tullar i den omfattning som nu diskuteras – cirka 20 procent totalt – innebära att Sveriges BNP minskar med 0,02 procent, importen med 0,42 procent och exporten med 0,23 procent. Specifikt mot USA väntas svensk export minska med cirka 16 procent.

Även om dessa siffror kan verka små i ett nationellt perspektiv, får de stora effekter inom enskilda branscher. Exempelvis står motorfordon och transportutrustning för en tredjedel av Sveriges export till USA. Volvo Cars har redan signalerat att delar av produktionen kan komma att flyttas till USA från exempelvis Sverige. Läkemedels- och kemisektorn påverkas också kraftigt då de utgör den näst största exportkategorin till USA.

Vad beräkningarna ovan dessutom inte inkluderar är eventuella mottullar från EU. Något som skulle leda till ytterligare negativa effekter, framför allt hos företag som säljer amerikanska varor eller som använder amerikanska insatsvaror i produktion i Europa. Det kan även påverka tjänstehandeln – exempelvis inom digitala plattformar och teknik där USA dominerar (Microsoft, Apple, Amazon o.s.v.).

En annan faktor att beakta är handelsrelationen mellan USA och Kina. Om USA kräver att EU minskar sin handel med Kina för att få ett handelsavtal med USA, riskerar EU att hamna i kläm. Kina kan då införa motåtgärder mot EU. Samtidigt kan amerikanska tullar mot Kina leda till att kinesiska varor ”dumpas” på den europeiska marknaden, vilket hotar lokala producenter. För att skydda sig kan EU behöva införa egna skyddstullar – något Indien redan gjort med 12 procent.

Det amerikanska perspektivet
Till sist är det viktigt att ta ett amerikanskt perspektiv, och inte bara titta på frågan med europeiska ögon. För Trump är målet att skapa bättre förutsättningar för USA, inte för någon annan. Tullarna ska förbättra handelsbalansen, skapa jobb och få bukt med budgetunderskottet etcetera.

Men enligt experter är sambandet mellan tullar och handelsbalans högst tveksamt. Kommerskollegium visar att tullar inte påverkar handelsunderskottet. Detta på grund av att de driver upp priserna (vilket minskar sparandet som försämrar handelsunderskottet), även fast det minskar investeringarna (amerikanska aktier blir mindre attraktiva vilket förbättrar handelsunderskottet). Tullar kan inte samtidigt både stimulera utländska investeringar i USA och minska handelsunderskottet.

Kommerskollegium beräknar även att tullarna (Kina 60 procent, resterande länder 20 procent) skulle leda till att amerikansk BNP, import och export minskar mest hos alla involverade länder efter Kina. Men det kanske mest anmärkningsvärda är att de sektorer som förväntas drabbas hårdast av tullhöjningarna är de industrisektorer som Trump vill skydda. Följaktligen, exakt samma effekt som hände förra gången (2018) som Trump införde tullar. Initialt kan det ge vissa positiva effekter, men längre ned i värdekedjan blir de negativa effekterna än större.

Katrine Kielos är inne på samma spår och citerar professor Carl Benedikt Frey samt professor Daron Acemoglu. De menar att om tullarna flyttar hem industrijobb till USA så blir det kortsiktigt, eftersom det är dyrare att anställa personer i USA (än mer så efter tullarna) och det finns därmed stor risk att jobben blir ersatta av robotar, automatisering och AI.

Slutsats
Sammanfattningsvis: tullar gynnar inte någon i längden (förutom i specifika fall som rör miljö eller arbetsvillkor). De tenderar bara att skapa en spiral av motåtgärder som minskar den ekonomiska tillväxten för alla.

För Sveriges del kan vi redan se hur företag diskuterar att dra ner på antalet anställda. Chefer inom exempelvis bilindustrin, läkemedel, kemi kan därmed tvingas säga upp personal eller själva bli av med jobbet som en direkt konsekvens av Trumps tullar. Dessutom leder dessa ständiga förändrade förutsättningar till stor osäkerhet, något som gör det svårare för chefer att tänka långsiktigt kring investeringar, rekryteringar, kompetensutveckling med mera.

I förlängningen påverkas samhällsekonomin som helhet genom lägre tillväxttakt, ökad inflation (som vi nyss blev av med), högre arbetslöshet under längre tid, sämre konkurrens och mycket annat.

 

Det behövs autentiskt ledarskap och konkret politik – inte bara ord

/0 Kommentarer/i , , , /av

Det är lätt att bli politiskt deprimerad av det som sker i USA. Men för egen del väljer jag att tro att den amerikanska demokratin är stark nog att överleva fyra år till med Trump. Och istället för uppgivenhet kan vi välja att lära av det som sker och att kämpa för det vi tror är rätt.

Att Trump, och den politik han vill driva, utgör ett direkt hot mot demokratin har sagts så många gånger nu att ordens betydelse nästan börjar förlora sin mening. Men det råder inget tvivel. Hans politik är kunskapsfientlig och polariserande med en retorik som gör det allt svårare för amerikanska väljare att göra informerade val och föra en sansad demokratiskt debatt.

De ministerkandidater som Trump hittills har presenterat är en osalig blandning Trumplojala vaccinskeptiker, konspirationsteoretiker och etablissemangskritiker. De drivs av en agenda att ”dränera” det så kallade träsket. Ett annat uttryck för att sparka opolitiska statstjänstemän som inte delar Trumps populistiska världsbild. Trump samarbetar inte heller med den myndighet som har som ansvar att säkerställa en rättssäker maktövergång och hans medarbetare pratar istället om ett fientligt övertagande av de federala myndigheterna i ”folkets intresse”.

En lärdom av det amerikanska valet är att det krävs mer än ord och fördömanden för att möta auktoritär populism. Orden måste backas upp med konkret handling och politik. Hur dystert det än kan tyckas så uppfattade fler av dem som gick till valurnorna att Trump formulerade bättre politiska svar på de frågor som vägde tyngst i valet – ekonomin och migrationen. Det är en gammal insikt att socialt utanförskap och ojämlikhet i resurser är en perfekt grogrund för politisk extremism. Om det finns delar av befolkningen som inte uppfattar sig som bekräftade av det politiska ledarskapet väcks en längtan efter starka politiska ledare som både förväntas styra upp landet och ”hämnas” på politiska motståndare som man upplever har svikit.

En annan lärdom är vikten av autenticitet. Rätt eller fel, men Trump uppfattas som en politiker som också är en människa som står för något, som säger vad han tycker, som tar strid och som betalar ett pris för det han tror på. Alltför många etablerade politiker, såväl i Sverige som i USA, uppfattas som mediatränade karriärister som säger sig stå för en sak i offentligheten och en annan i när kameror och mikrofoner stängts av och dörrarna till det offentliga rummet har stängts. Det inger inte förtroende.

En tredje och inte minst viktig lärdom är att vi måste ta itu med idén om att vi själva konstruerar vår egen verklighet. Idag är formuleringen ”min sanning” väldigt vanlig. Och i politiska sammanhang har det setts som en form av radikal individualism, en frihetsrevolution, att låta var och en definiera sin egen verklighet, sin egen identitet, fritt från verklighetens bojor. Men när sakpåståenden och fakta om verkligheten reduceras till individuella känslor, uppfattningar och åsikter har vi inte mycket att sätta emot för att bemöta desinformation, falska nyheter och propaganda. Allt blir en soppa av löst tyckande.

Den amerikanska utvecklingen visar på vikten av att förstå, och stå fast vid, demokratiska principer. Inte minst när de utmanas av auktoritära politiska krafter. Trump må personifiera splittring och kunskapsförakt, men hans framgångar pekar också på grundläggande samhällsproblem som kräver lösningar – som social och ekonomisk ojämlikhet och bristande tillit. Det behövs autentiska politiker som möter människors oro med konkreta åtgärder. För att värna demokratin räcker det inte med fördömanden; det krävs handling, en politik rotad i verkliga förhållanden och en gemensam förståelse av verkligheten.