Prestationskultur på gott och ont

runnerVilka associationer får du av ordet prestationskultur? Enligt en ovetenskaplig utfrågning av chefer jag träffat de senaste veckorna är ordet negativt laddat. Flera ser framför sig individer med vassa armbågar som skuffar undan andra för att uppnå sina egna mål – och premieras för det. Typiskt en konsultorganisation med 24-7 mindset där individer gör allt för sin egen karriär. Den mest positiva tolkningen är ett idrottslag med starkt fokus på gemensam prestation.

Varför är det negativt med en kultur som uppmuntrar prestation? Prestationer är det som kan mätas och utan prestation – ingen utveckling eller överlevnad. Hur går det att förstå att prestationskultur ändå uppfattas som negativt?

Temat för Årets Lönesamtalsdag var prestation och bland annat presenterade Ennovas VD Calle Vestman European Employee Index  – en rapport som visar hur svenskarna ser på sin arbetsplats i en internationell jämförelse. När det gäller arbetsglädje tillhör vi glädjande nog toppländerna i världen. Enligt rapporten präglas prestationskulturen i Sverige av starka värderingar där prestationer skapas i samarbete och med hög grad av möjlighet att påverka för medarbetarna.

Svenska chefer ligger däremot klart under medel när det gäller att åtgärda dåliga prestationer och under medel när det gäller att ge medarbetare återkoppling.

Hur går det att förstå resultatet? Kan det vara så att svenska chefer inte är vana vid att prata om prestation? De senaste årens framväxt av individuell lönesättning har visserligen bidragit till att fler diskuterar prestation och måluppfyllelse, men vanligen i situationer som upplevs som utmanande.

Vi är inte vana vid att ha en dialog om vår och andras prestation utan att det involverar våra tillkortakommanden eller att vi inte nådde ända fram. Kanske innebär detta att vi undviker att tala om prestation mer än när vi verkligen måste. Vi skjuter fram samtalet och har det en gång om året.

Separera prestation från perfektion

Lösningen är inte att undvika att prata om prestation, utan tvärtom. Jag tror att människor längtar efter att prata förutsättningslöst om prestation och att vi behöver ha fler samtal.

Vi behöver däremot ändra kontexten för när och hur vi pratar om prestation. Vi behöver förstå vad prestation är och avdramatisera begreppet. Prestation innebär att göra saker som vi kan lära oss något av. Det vi brukar missa är steget efter prestationen – att lära oss något av det vi har gjort. Vi missar att titta tillbaka och lära oss något av erfarenheterna.

Vi behöver också separera prestation från perfektion. Som Calle Blomberg skriver i sin blogg ”Att inte vara perfektionist är INTE samma sak som att sträva efter dålig kvalitet. Skillnaden är i HUR god kvalitet uppnås”.

Så länge vi uppfattar prestationskultur som kultur för perfektionister får ordet en negativ laddning. Vi vet intuitivt att perfektion inte gagnar god kvalitet utan att samtidigt testa och dra nytta av lärandet. Bjarte Bogsnes från Beyond Budgeting Roundtable uttrycker det så här: ”Measurement can be a good servant, but as a master it is a disaster!”.

Kanske är det så att om prestation underordnas lärande blir samtalen om prestation mindre dramatiska. Kanske får det svenska chefer och medarbetare att längta efter att ha samtal om prestation och prestationskultur får en positiv laddning. Prestationskultur är bra om det innebär att du

  1. Pratar om prestation ofta – åtminstone varje vecka
  2. Fokuserar på lärande i varje samtal
  3. Utgår från uppdraget. Leder prestationen i rätt riktning? Hur påverkar den uppdraget?
  4. Lämnar perfektionismen utanför samtalen
3 Kommentarer
  1. Ulrika
    Ulrika says:

    Kan man diskutera prestation utifrån måluppfyllnad och ur perspektivet att röja undan hinder för att nå målet. Alltså som en hjälp eller resurs på vägen så blir det kanske inte så negativt laddat. Beror väl också på företagskulturen i övrigt. Är det okej att misslyckas när man provar nya lösningar tex?

    Svara
    • mm
      AnnCharlotte Bretan says:

      Jag håller med att det är klokt att ta upp prestation ur perspektivet att underröja hinder. Genom att ha mer dialog i vardagen om prestation så undviker vi att det uppstår orealistiska förväntningar – ur medarbetarens eller ur chefens perspektiv.

      Att misslyckas för att prova nya lösningar låter rimligt som en strategi för att testa idéer, få snabb återkoppling kring vad som fungerar och inte. ”Misslyckas snabbt” som används som strategi inom agil utveckling provocerar en del och samtidigt är det en smart strategi i en komplex och snabbrörlig omgivning. En del föredrar att använda begreppet lärande som de upplever är mindre laddat, men som ger samma effekt.

      Svara
  2. Ronaldo
    Ronaldo says:

    Tiens, cher voisin, jette aussi un coup d’oeil au prgomamre du Microfestival de Lie8ge. C’est l’organisation Jaune Orange (troisie8me e9dition) avec promesse de rester raisonnables et innovants, e0 taille humaine et avec des chopes pas che8res. Bref, les festivals comme dans le temps (voir le commentaire que j’avais fait chez toi!), pas kermesse aux boudins. Re9sultat : un pass e0 10 euros avec The Chap, Colin Stetson, The Monsters, Gable9, Tim Exile, etc!

    Svara

Vad tycker du?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *