Populistiskt uppslag om chefer i DN

Jag erkänner: jag saknar humor. I alla fall lyckas jag inte se det humoristiska i det som DN idag publicerar om ”16 typer av chefer – och vad de säger till psykologen”. Må vara att författarna till boken med samma titel, psykologduon Mattias Lundberg och Anders Wahlberg, har mött många chefer med problem. Men framförallt vill jag gratulera dem till ett uppslag i DN som ger god publicitet i försäljningen av deras bok.

Tidningen Chef har självklart också skrivit om boken men då på ett mer nyanserat sätt. Det som DN inte tar med är till exempel att samma duo skrivit ”15 typer av kvinnor – och vad de säger till psykologen” och ”17 typer av män – och vad de säger till psykologen”.

Det är mycket positivt att människor, oavsett yrke eller livssituation, väljer att ta hjälp av psykologin för att utvecklas som människor. Chefer går varken mer eller mindre till psykologen än andra.  

I högerspalten av samma uppslag kan man läsa Gunilla Ahréns svar på en fråga från en läsare som har problem med en chef som sägs vara ”stoppkloss och psykopat”.

Det är lätt att få intrycket att chefer är en grupp människor som vi vanliga arbetstagare ska akta oss för. Det är ett alltför populistiskt grepp för en prestigetidning som DN. Var åttonde anställd i Sverige är chef. Att vara chef är visserligen en nyckelroll och en ansvarskrävande roll. Men chefer är som de flesta människor.

Hela uppslaget speglar en förlegad syn på chefskap och visar mycket tydligt att vi behöver en mer konstruktiv och nyanserad diskussion om chef- och ledarskap i Sverige. Brukspatronen är faktiskt död sedan länge. Läs hellre Klara Adolphsons bok ”Chef kan du vara själv” så framträder ett chefskap i takt med tiden.    

Monica Berling

PS Apropå att vara i takt med tiden; Klara Adolphson är född 1975 

4 Kommentarer
  1. Peter Andersson
    Peter Andersson says:

    Har du läst boken?

    Jag inser att du i första hand kritiserar DN´s artikel och inte boken, men jag blir lite irriterad av att du antyder att författarna har en förlegad syn på chefsrollen. Jag har läst deras bok och kan snarast beundra hur man lyfter att chefer ofta vill utveckla sitt ledarskap och att man,ibland på ett humoristiskt, och ibland förenklat sätt faktiskt lyckas beskriva hur 16 olika chefstyper lyckats utveckla sig själva och sitt ledarskap.

    Har du inte läst boken tycker jag dessutom att det är konstigt att rekommendera en annan bok baserat på en artikel i DN.

    Med risk för att jag har fel så har jag för mig att Mattias Lundberg är född på 70-talet, vilket gör honom som mest enbart marginellt äldre än Klara Adolphson, om nu åldern spelar roll i detta avseende.

    Svara
  2. Monica Berling
    Monica Berling says:

    Hej Peter!
    Tack för din kommentar. Det stämmer mycket väl som du skriver att jag snarast vänder mig emot DN:s sätt att förenkla och popularisera ämnet snarare än författarnas synsätt på chefskap.

    En artikel gör knappast någon skillnad i det stora hela, men när jag gång på gång ser hur lättvindigt såväl media som politiker utser chefer i största allmänhet till syndabockar, så är det lätt att surna till. Läs mer om det utbredda chefsföraktet här: http://www.chefsblogg.se/2010/08/upp-till-kamp-mot-chefsforaktet/

    Monica

    Svara
  3. Peter Andersson
    Peter Andersson says:

    Jo, jag förstår din synpunkt, men jag rekommenderar just därför boken. Den går långt utöver vad artikeln ger sken av och förtjänar en chans.

    Boken gör inte chefen till syndabock även om den lyfter upp de problem som chefen både ställs inför,men även ställer till med. För i ärlighetens namna så gör ju även jag, som själv är chef, en del misstag…

    En annan sak som jag tycker är sympatisk är att boken faktiskt baserar sig på ”äkta” situationer och inte bara på teorier. Den känns helt enkelt användbar.

    Sedan kan jag väl hålla med om att de teckningar som finns i boken (de i DN) är lite väl tillspetsade ibland.

    Svara
  4. Monica Berling
    Monica Berling says:

    Tack för rekommendationen. Jag ser det som en av mina utmaningar att försöka få media att skriva om chefer just så nyanserat och intressant som du menar att boken är skriven.

    Monica

    Svara

Vad tycker du?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *