Nya tidens gränsöverenskommelser

Förr i tiden fanns det överenskommelser mellan de svenska fackförbunden om hur man skulle dela upp arbetsmarknaden mellan sig. Det kunde vara överenskommelser som sa att ett förbund skulle organisera de anställda på det företaget och ett annat förbund fick organisera på nästa företag. På motsvarande sätt sorterades även branscher och olika befattningar upp. Allt för att förbunden inte skulle trampa på varandra när man rekryterade eller hamna i konflikt med varandra när man ställde krav mot arbetsgivaren. Arbetsgivare skulle inte kunna spela ut olika arbetstagarorganisationer mot varandra. Baksidan blev en mycket begränsad möjlighet för den enskilde anställde att välja vilken organisation man ville tillhöra.

Många sådana här överenskommelser lever kvar i olika former, men de flesta kan nog sägas ha spelat ut sin roll. Tills nu!

Det har de senaste dagarna slagit mig att man skulle kunna hantera en sån här uppdelning på ett mer modernt och naturligt sätt. Efter debattinlägg i Aftonbladet från Ledarnas ordförande Annika Elias och debattsvar från Unionen har diskussionen om hur löner sätts förts vidare på Ledarnas och Unionens bloggplatser.

Jag skulle därför vilja föreslå Unionen, som menar att de företräder chefer, följande gränsavtal:

Unionen organiserar de av Sveriges chefer som, liksom Unionen, anser att ”chefen inte ska sätta lön”, så organiserar Ledarna övriga chefer! Deal?

Tomas Oskarsson

www.twitter.com/tomasoskarsson

1 Kommentarer
  1. Olle Janson
    Olle Janson says:

    Det största problemet är att arbetsgivaren vill bryta mönstret som Ledarna och Unionen har haft i decennier! I vårt fall vill AG flytta andra linjens chefer (mot deras vilja) som alltid har tillhört Ledarna till Unionens avtalsområde. På så sätt får dessa sämre villkor.
    Olle Janson
    Ordförande Ledarna KSK Väst

    Svara

Vad tycker du?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *