Motarbeta härskartekniker och jobba för inkludering

Den här veckan har Unionen öppnat en mansplainingsakut* för att sätta fokus på härskartekniker och väcka debatt kring jämställdhet. Och deras initiativ har väckt debatt i både positiv och negativ bemärkelse. Frågan som de lyfter är dock viktig – vi måste bli uppmärksamma på hur vi behandlar varandra och ändra våra beteenden för att nå respekt och inkludering alldeles oavsett kön.

Användandet av härskartekniker sker i de allra flestas vardag och påverkar kulturen i våra organisationer och företag. Att motverka och bemöta härskartekniker är en viktig del i att skapa en inkluderande organisation.

Ett konkret agerande för inkludering är att ställa upp för andra vid tillfällen när de utsätts för en härskarteknik av något slag. Då ska vi direkt, oavsett situation, ställa oss bredvid den som utsätts. För att bidra till en motsatt kultur där härskartekniken inte används – en kultur där ömsesidig respekt råder, är det viktigt att vi tar människorna i vår omgivning på allvar och visar vårt engagemang för dem.

Vi skapar skillnad i en kultur när vi på ett möte tar ställning med en kollega som osynliggörs, påtalar förlöjligandet i form av sexistiska skämt på lunchen, är noga med att se till att alla får den information som de ska innan möten och går genom det ni pratat om ytterligare en gång, om någon inte hänger med.

Härskartekniker

Härskartekniker är ett fenomen och ett begrepp myntat av Berit Ås, professor i socialpsykologi. Hon definierade fem tekniker från början (1978);

  • osynliggörande
  • förlöjligande
  • undanhållande av information
  • dubbel bestraffning
  • påförande av skuld och skam.

Härskartekniker är olika metoder för att behålla eller skaffa sig makt över andra människor. Detta är något som ofta pågår i subtila former – vi blir utsatta av andra men kan också själv använda oss av någon av teknikerna för att skaffa oss ett övertag i olika situationer.

Härskarteknikerna brukar kopplas samman med mäns negativa makt över kvinnor, men de är egentligen inte könsbundna. Sedan Ås definierade teknikerna så har också motstrategier och bekräftelsetekniker formulerats. Dessa är mycket konkreta och går att omsätta i den egna verksamheten ända ner till konkreta möten. För det handlar om att göra annorlunda, om egna beteenden.

jämställ.nu finns en artikel som tar upp härskartekniker, motstrategier och bekräftartekniker. Motstrategierna är ett sätt att bemöta härskartekniker när vi möter dem, medan bekräftarstrategier är konkreta exempel på hur vi kan åstadkomma en långsiktig förändring.

Verkligt konstruktivt alltså, för både chef och medarbetare.

 

*Mansplaining är ett begrepp av Rebecca Solnit, som beskriver att en man förklarar något för en kvinna som denne inte frågat efter eller redan vet mer om än mannen. Ofta sker detta på ett sätt som förminskar kvinnan och får henne att framstå som mindre kompetent.

 

2 Kommentarer
  1. Anders
    Anders says:

    Jaha ja!
    Jag var på väg hit efter Unionens klavertramp…
    …visade sig att ni har samma inställning så då får det väl bli bara A-kassan då…

    Jag antar att ni bara låtsas att ni inte inser att begreppet ”mansplaining” som sådant är myntat just för
    att kunna påföra en man ”skuld och skam” och därmed få tyst på honom i en diskussion – vem vill vara en mansgris i dagens arbetsliv? Det är en i grunden ovetenskaplig term som ges polityr av legitimitet men som inte har annat syfte än att tysta män. På samma sätt som slitna uttryck som ”stackars lille kränkte man”.

    F.ö. var det inte Solnit som myntade begreppet. Det myntades av andra efter att hon skrev sin artikel ”Män förklarar saker för mig” – mainsplainade han med ”överskattat manligt självförtroende”…

    Svara
    • Ellen Landberg
      Ellen Landberg says:

      Hej Anders,
      Det verkar som att vi har olika förståelse för begreppet mansplaining, för mig är det inte problematiskt att prata om det i samband med härskartekniker. Istället handlar det om att på alla sätt se till att visa varandra respekt och arbeta för inkludering. Då är att bli medveten om våra egna beteenden ett första viktigt steg.

      Svara

Vad tycker du?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *