Kvinnor duger inte

Kanske studsar du till inför rubriken? Man hör inte någon säga så nuförtiden, men faktum är att det är den enda slutsatsen man kan dra av AllBrights årliga jämställdhetsrapport som presenterades i måndags.

Inga framsteg alls när det gäller andelen kvinnor i börsbolagens ledningsgrupper, mycket små framsteg i bolagsstyrelserna – trots kvoteringshot de senaste åren – och dubbelt så många bolag på skämslistan, där de bolag som varken har kvinnor i ledningsgruppen eller i styrelsen återfinns. Dessutom ser det dåligt ut bland bolagen som bubblar under storföretagen.

Hur länge ska vi ha det så här? En dryg tredjedel av Sveriges chefer är kvinnor, men bara 16 procent av vd:arna. Och tittar vi på börsbolagen handlar det om sex procent av vd-stolarna. Varför anses inte skickliga, erfarna, välutbildade kvinnor skickade att ta hand om högsta ledningen?

Samtidigt hörde jag i morse ett utdrag ur Hilary Clintons nya bok där hon analyserar valförlusten. Utan att ducka för sitt ansvar när det handlar om dålig politik och brister i kampanjarbetet, pekar hon på det faktum som mer än alla andra avgjorde valet till Trumps fördel: Hon är kvinna.

I Sverige, världens mest jämställda land (?) har vi ännu inte haft en kvinna som statsminister, 96 år efter att kvinnorna fick rösträtt. Och de två som varit i närheten har åkt ut så fort det börjar hetta till.

AllBright tycker att vi ska ta till vår konsumentmakt och börja bojkotta företag som inte är jämställda. Det kan vi göra, men för mig blir det lite musen som röt, med risk för att det inte blir något resultat på länge.

Ledarna vill att vi ska kräva av politiken att man tar sitt ansvar och lagstiftar om kvotering till bolagsstyrelser för att dela makten och inflytandet över ekonomi och näringsliv, och en helt individualiserad föräldraförsäkring för att skapa bättre förutsättningar för kvinnor att göra chefskarriär och nå till toppen. Sedan måste vi dessutom fortsätta det tålmodiga arbetet med påverkansarbete så att företag och verksamheter slutar slösa bort värdefull chefskompetens och inser att ledarskap inte har något kön.

1 Kommentarer
  1. Privatekonomiskatankar
    Privatekonomiskatankar says:

    Jag upplever att vi kvinnor (och även många män) sitter och väntar på att det plötsligt ska bli jämställt här i landet. Jag anser att det istället är vi kvinnor som faktiskt måste SE TILL att det blir jämställt. Genom att de kvinnor som är på väg mot toppen och/eller har tagit sig dit stöttar andra kvinnor som också vill göra det. Genom att de kvinnor som är på väg mot toppen och/eller tagit sig dit faktiskt PRATAR om och marknadsför den möjligheten för andra kvinnor i alla åldrar. Genom att bara investera i företag på den gröna listan när vi köper aktier. Genom att prata om att JAG vill bli VD på ett börsnoterat bolag. JAG vill sitta i styrelsen för ett svenskt stort bolag. Prata med vår omgivning om detta, våra kollegor, barn, umgängeskrets, släktingar etc.
    Skapa möjligheter för oss själva att ta oss hela vägen och stötta varandra på vägen.
    Kvotering skapar bara skitsnack i form av ”hon fick jobbet för att hon var kvinna”. Ingen bra lösning!

    https://privatekonomiskatankar.wordpress.com/2017/09/13/kvinnor-ta-till-vara-chansen/

    Svara

Vad tycker du?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *