Hjältarnas sorti

Det har gått mer än en vecka sedan världen fick veta att David Bowie avlidit. Bowie – en av de största innovatörerna. Utöver den fantastiska musiken och rösten var förmågan till egen förnyelse det som gjorde honom så oerhört framgångsrik. Bowie kanske såg ut att bygga hjältemyten om sig själv, men genom att ständigt lämna rollerna försvann hjälten från scenen. Även i rollen som den tunna, vita hertigen när han besjöng allas möjlighet att vara hjältar, kollapsade idén om hjälten likt Berlinmuren, och Bowie transformerades in i ännu en av många gestalter.

Bowie var långt före sin tid och hans förmåga till egen förnyelse är vad dagens organisationer och företag efterlyser. Bland annat digitaliseringen möjliggör nya affärsmodeller att skapa marknader i exponentiell hastighet och därför fungerar förhållningssätt som ständigt läser av och tolkar kontexten, experimenterar och ändrar i kontakt med kunder och leverantörer. Världen har blivit för komplex för att företag ska kunna hantera sin verksamhet som en maskin. Vi behöver dynamiskt utmana och förnya hur vi förhåller oss till omvärlden och till oss själva.

Hur ser ett ledarskap ut som stimulerar egen förnyelse? Och som inte börjar med de andra och där ute, utan med mig själv och här?

Bowie påpekade i en intervju i BBC Radio 4 2002 att ”heroism is a blind alley”. Hjältedyrkan är en återvändsgränd. Att betrakta Bowie som en stor hjälte stimulerar inte förnyelse och nyskapande. Ny forskning kring ledarskap har exakt denna syn och menar att hjälteledarskapet leder in i återvändsgränder – gränder som känns igen genom att det uppstår kulturer av grupptänkande, miljöskandaler och oetiska affärer.

Det krävs istället ledarskap med en etisk kompass och förmåga att ta in en komplex värld och en mångfald av människor och kulturer. Intressant nog visar en svensk avhandling vid Karolinska Institutet 2014 – forskning som även förnyar ledarskapsforskningen! – hur utveckling av dessa förmågor sker. Den teoretiska modellen som presenteras i avhandlingen kallas estemetik, vilket står för samspelet mellan estetik, emotion och etik. Deltagarna i ledarprogrammet utsattes för fragment av bland annat poesi och musikstycken och blodprov på deltagarna och deras medarbetare visar att nivåerna av stresshormoner sjönk och att ledarnas empatiska förmåga utvecklades.

Under de gyllene åren på 70-talet introducerade Bowie en ny musikinriktning var 18e månad och han utsatte sig troligen för en alldeles egen mix av estemetik som gjorde att han fortsatte att utvecklas ända fram till sin död. Måtte en ny sorts ledarprogram medföra att alla ledare – i näringslivet, politiken och alla delar av samhället – utvecklar de förmågor till egen förnyelse som krävs av morgondagens ledarskap. Måtte det innebära att vi inte hamnar i de återvändsgränder som vi läser om med jämna mellanrum på löpsedlarna.

0 Kommentarer

Vad tycker du?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *