Chefer i gott sällskap

Under hösten 2016 var det ett rekordstort antal chefer som anmälde sig till Ledarnas kurser i coachning. Chefer som ville träna sin förmåga att coacha för att bli bättre. Och de är i gott sällskap.

Paradoxalt nog visar en studie som publicerades i somras att chefer som anser att de behöver utveckla sin förmåga att coacha bedöms vara bättre på att coacha än de som anser att de redan har en utmärkt förmåga att coacha. I studien tillfrågades chefer om sin coachningsförmåga och jämförelser gjordes med medarbetares bedömningar av samma förmåga. Det framkom att av 24 procent av cheferna överskattade sin förmåga att coacha, vilket ungefärligen motsvarar antalet vuxna som tror sig köra bil mycket bättre än andra.

Frågan är varför så många velat gå kursen Chefen som coach just denna höst? Är det ett tecken på att chefer inte vill prata om coachning utan istället träna att coacha? Kanske börjar det sjunka in på riktigt att coachning och andra sorters samtal är en nödvändighet för att utveckla medarbetare och verksamhet. Att verksamheter idag kräver att vi ställer frågor och involverar för att fortsätta vara relevanta imorgon bland kunder och patienter. Kanske börjar vi förstå att medarbetare behöver bekräftelse på att de gör ett bra – eller mindre bra – arbete och att deras kompetens måste komma till användning i vardagen.

Det brukar heta att den som pekar finger åt någon annan samtidigt riktar fyra fingrar mot sig själv. Är det ett tecken i tiden att inte längre peka finger åt andra? Att en ledare som vill bli bättre på att leda pekar med hela handen mot sig själv? Det är rimligen så att bästa och snabbaste sättet att bli bättre på samtal är att träna just samtal. Det finns inga genvägar.

Välkommen att träna med oss på Ledarna

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *